Vårdpersonal med egen erfarenhet viktigt komplement

Från vänster bakre raden: Skötare Jerry Holmström, vårdenhetschef Daniel Johansson, peer supporter Lars Bengtsson, verksamhetsutvecklarenLars Alfredsson och peer supporter Kjell Holmgren. Foto: Oskar Brandt

Nu börjar arbetsformerna för peer supportrarna på Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska universitetssjukhuset att utkristallisera sig. Att samtala med och lyssna på patienterna är det viktigaste stödet. Men peer supportrarna kan också hjälpa till att bygga allianser mellan vården och patienterna.

I slutet av augusti 2016 började Lars Bengtsson och Felicia King på Psykiatri Psykos som verksamhetens två första peer supportrar. PEER står för Personlig Egen Erfarenhet Resurs. Det är en anställningsform inspirerad från England, Nya Zeeland och Holland. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa anställs då som peer supportrar, även kallade certifierade stödpersoner. Med sin egen erfarenhet kan peer supportrarna hjälpa patienterna på andra sätt än den ordinarie personalen.

NSPHIG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) hade tagit fram utbildningen och NSPHIG i Göteborg genomförde den. Västra Götaland är ett av de fyra pilotlänen i PEER support-projektet. Den nya yrkesgruppen är ett komplement till den övriga vårdpersonalen, varför även personal och ledning vid de psykiatriska enheter som visat intresse av att anställa peer supportrar fått utbildning om den nya yrkesgruppen

– Min bakgrund är att ha arbetat som geolog och som doktorand på Chalmers. Jag har även haft en egen verksamhet där jag jobbade med näringslivsutveckling ute i företag. På senare år har jag känt att jag velat arbeta med människor och gärna i någon coachande form. Här kommer Peer Support in som handen i handsken. Jag fick min bipolära diagnos 1989 och har varit fri från skov sedan 2002, säger Lars Bengtsson.

Felicia King kunde inte vara med på dagens intervju. Men hon har anhörigerfarenhet av en mamma med flera diagnoser bland annat bipolaritet och som dessutom blev utbränd när Felicia var tio år. Felicia har själv också haft depressioner och ångest sedan hon var väldigt liten och fick en ADHD-diagnos i senare tonåren.

De tycker båda det är fantastiskt att kunna få praktisk nytta i vården för sina erfarenheter av ohälsa. En ny peer supporter har också tillkommit.

– Jag har jobbat mycket som snickare och har en bipolär diagnos, säger Kjell Holmgren. Han jobbar nu på 50 %. Jag har varit aktiv i IBIS (Intresseföreningen för Bipolär sjukdom) i tio år. Jag har länge velat jobba mot människor och nu är jag här.

Viktigt att läsa av patienterna

Kjell försöker läsa av hur patienterna mår och om det går att skoja med dem för att göra dem lite gladare.

– Det är viktigt att känna in vad en patient mår bra av i just den stunden. Mitt motto är att kan jag förbättra vardagen för någon eller några patienter om än bara lite, så är det bra tycker jag.

Patienterna har ofta tuffa livserfarenheter att berätta om, men varje gång de pratar är det som en seger och ett förtroende. De jobbigaste dagarna för Kjell är de då inget händer.

– Då kan jag gå över till Lars och Felicias avdelningar för att se om de kan behöva hjälp där, säger Kjell.

Lars och Kjell tycker det är bra att cheferna på de olika enheterna är så flexibla med att peer supportrarna kan hjälpa till på olika avdelningar.

När Lars och Felicia började, hade inte peer supportrarnas uppdrag utkristalliserats så mycket. Kjell kunde däremot gå bredvid Felicia och Lars när han började.

Prata och lyssna viktigaste stödet

Det viktigaste stödet till patienterna som peer supportrarna har att ge är att kunna samtala mer med och lyssna mer på de inneliggande än de andra vårdprofessionella har tid till.

De första veckorna en patient är i heldygnsvården så är hen oftast inte kontaktbar. Det är en-två veckor före utskrivning som peer supportrarna kan hjälpa patienten. Då gäller det att så tidigt som möjligt göra reklam för vad en peer supporter kan hjälpa till med. Det kan röra stödjande samtal, att anordna och leda gruppaktiviteter som t.ex. spel, utflykter och promenader eller att hjälpa patienterna att återuppta sina fritidsintressen.

Lars känner att han har blivit ännu bättre på att prata med alla typer av patienter.

– Jag vågar ta mer initiativ och fånga upp även dem som verkar omöjliga. Om jag fortsätter att ställa frågor till någon som inte svarar, så brukar det ändå ge resultat efter ett tag.

Lars och Kjells arbetsuppgifter skiljer sig från den ordinarie personalens, även om peer supportrarna kan hjälpa till med saker som bäddning ibland om många är sjuka en dag. Lars och Kjell känner att de vårdprofessionella inkluderar peer supportrarna i sin gemenskap.

Lars vill hålla mer utbildningar för patienterna. Peer supportrarna vill alla hjälpa till mer när patienterna ska in i öppenvården eller med att introducera dem till patientföreningar när patienterna lämnar heldygnsvården.

”I’ve been there” hjälper i alliansbyggandet

Verksamhetsutvecklaren Lars Alfredsson, som varit initiativtagande till införandet av peer supportrarna i Göteborg, tycker att de är ett viktigt komplement.

– Peer supportrarna kan hjälpa till att skapa en allians mellan vården och patienten genom att supportrarna delar patienternas erfarenhet av psykisk ohälsa. ”I’ve been there” betyder mycket.

Vårdenhetschefen Daniel Johansson på avd 240 & 245 tycker att anställda med egen erfarenhet har mycket att tillföra.

– De kommer genom sin hälsohistoria med ny kunskap som många andra anställda saknar eller inte är öppna med på arbetet. Att någon i personalen har egen erfarenhet betyder mycket för patienterna.

Skötaren Jerry Holmström tycker att peer supportrarna är som vilka kollegor som helst.

– Peer supportrarna ger nya perspektiv på psykisk ohälsa till mig som jobbat länge med frågorna, men utan personlig erfarenhet. Kanske hjälper de särskilt ung, nyutbildad vårdpersonal, säger Jerry.

Avstigmatiserande effekt

Daniel tror att peer supportrar kan hjälpa till att avstigmatisera bilden av dem med psykisk ohälsa.

– De kan visa att denna grupp kan inte bara återhämta sig och arbeta utan även arbeta med andra med psykisk ohälsa, säger Daniel.

Peer supportrarna berättar att deras öppenhet med sin personliga erfarenhet gjort att personal också vågat öppna sig om sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa.

Peer supportrarna är inte heller så uppbundna med möten och administration som den övriga personalen.

– De kan mera stötta patienterna hela tiden, säger Daniel.

Lars Alfredsson betonar att peer supportrar är bara ett komplement till andra vårdprofessionella. Det behövs både de med egen erfarenhet och de som studerat psykisk ohälsa utifrån.

Utmaningar och möjligheter med peer support

Mesta handledningen får peer supportrarna på NSPHiG.

– Där diskuterar vi det positiva och negativa som kan hända, säger Kjell.

Ibland är det lätt för en peer supporter att ta på sig för mycket ansvar och uppgifter.

– Då är det viktigt med en god kontakt mellan vårdenhetschefen och peer supporten så att den förre kan hjälpa den senare att inte ta på sig mer än hen orkar med, säger Daniel.

Lars Bengtsson tror dock att peer supportrarna kunnat hjälpa till mer i vårdplaneringen, särskilt med patienter de fått god kontakt med.

Både Lars Alfredsson och Daniel Johansson vill se fler peer supportrar överallt, även i öppenvården och på SLÖP:arna (öppenvård med slutenvårdsplatser också).

– Om peer supportrarna blir fler, så kan de jämföra och diskutera sina erfarenheter av att jobba i vården, säger Lars Alfredsson. De kan utveckla både sin och den övriga personalens pedagogik och metodik.

Peer supportrarna känner att de får feedback från både personal och patienter att de gör skillnad. Det utvecklar både patienterna och peer supportrarna själva.

 

 

 

 

 

 

uiqt|wB{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{m{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{muiqt|wBitjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m4itjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m