Stödperson – ett stöd under tvångsvård

Det är patientnämndernas uppdrag att utse stödpersoner till patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, SFS 1991:1128 (LPT), lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård, SFS 1991:1129 (LRV) eller smittskyddslagen, SFS 20014:168 (SML).

En stödperson ska fungera som en medmänniska under vårdtiden och ska inte ersätta vårdpersonal. Stödpersonen har inte heller som uppdrag att engagera sig i medicinska, juridiska eller ekonomiska frågor.

Vi har bett informatör Oskar Brandt att reda ut vad uppdraget som stödperson egentligen innebär:

Elisabeth Ödman Olofsson,  utredningssekretare vid Patientnämnden.  

En stödperson finns som ett stöd för personer som tvångsvårdas. För få personer med psykos får en stödperson enligt Elisabeth Ödman Olofsson, utredningssekreterare vid Patientnämndernas kansli.  Foto: Oskar Brandt

Fler frågor kan ge stödperson till patient 

Väldigt få av dem som tvångsvårdas vid Psykiatri Psykos får en stödperson under tvångsvårdstiden enligt Elisabeth Ödman Olofsson, utredningssekreterare vid Patientnämndernas kansli. Ett troligt skäl kan vara att patienten inte vet om att möjlighet till stödperson finns. Patienter får frågan om de vill ha en stödperson vid tvångsvårdens början, men då är personen inte alltid i ett sådant tillstånd att hen vet vad hen säger ja eller nej till. Personalen behöver ställa frågan flera gånger under vårdtiden menar Elisabeth. Hon tror att om patienten fick frågan vid fler tillfällen skulle antalet patienter med stödpersoner öka.

Efter tvångsvårdstiden har patienten rätt att ha kvar stödpersonen i fyra veckor. Därefter kan patientnämnden vara behjälplig i kontakten med socialtjänsten om personen önskar att behålla sin stödperson som kontaktman inom kommunen. Det är upp till socialtjänsten att bedöma rätten till kontaktman

Personkemin är viktig

Om relationen mellan patienten och stödpersonen ska fungera så är det viktigt att personkemin stämmer mellan dem båda. Båda har rätt att byta ut den andre även om det är ovanligt att det sker. Vården kontaktas alltid när en ny anmälan om stödperson kommer in. Inför att utse en ny stödperson försöker patientnämnden matcha rätt stödperson till rätt patient utifrån patienters önskemål och intressen.

En patient som har fått en stödperson har enligt bestämmelserna rätt till fyra kontakter per månad varav minst två skall vara besök. Stödpersonen är den som kontaktar respektive vårdavdelning för att boka in träffar.

Patienterna har rätt till en stödperson

Elisabeth arbetar bland annat med att informera vårdpersonal, patienter och anhöriga om patienternas rätt till stödperson. En stödperson har rätt att besöka patienten på den vårdinrättning som hen befinner sig på och att delta vid förhandlingar i Förvaltningsrätten om patienten vill detta.

Studier och intervjuer som gjorts med patienter och stödpersoner visar att de upplever att träffa någon utanför vården att prata med som betydelsefullt. Många inneliggande i tvångsvården är ensamma och får inte så många besök. För dessa patienter kan det vara bra med en stödperson. Även under tvångsvård i öppenvård kan stödpersoner fungera som stöd till exempel vid kafébesök eller andra aktiviteter. Viss ersättning utgår för varje uppdrag per månad.

Engagemang viktigt

En stödperson behöver inte ha några särskilda förkunskaper men skall ha ett personligt intresse för uppdraget. När någon ansöker om att bli stödperson så blir hen intervjuad av patientnämden, som också ger en introduktionsutbildning till de personer som blir antagna.  

Mer information på nätet:

Om rätten till stödperson:
Rätten till  tödperson vidt vångsvård 

Om stödpersoner, att ansöka om att bli en stödperson:
Stödpersoner

 

uiqt|wB{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{m{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{muiqt|wBitjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m4itjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m