Kropp och knopp hänger ihop

Kroppen och knoppen går inte att skilja åt utan flödar ut ur och in i och påverkar varandra, säger Josefin Wallander, fysioterapeut vid Nå Ut-teamet på Psykiatri Psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Fysisk träning kan förbättra inte bara den kroppsliga utan även den psykiska hälsan för patienter med psykossjukdom enligt Josefin Wallander, fysioterapeut vid Nå Ut-teamet på Psykiatri Psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Fysisk aktivitet kallar vården all form av rörelse. Fysisk träning är allt någon gör regelbundet för att förbättra eller bibehålla sin fysiska kondition.

I allmänhet lever vi ett så stillasittande liv idag att det verkligen hotar vår hälsa. Ett stillasittande liv är bara snäppet mindre farligt än rökning. Våra kroppar är gjorda för ett rörligt liv. 

Metabolt syndrom en risk för psykospatienter

Patienter med psykossjukdom och andra med allvarlig, psykisk sjukdom löper större risk att drabbas av metabolt syndrom.

– Metabolt syndrom är att ha för högt blodtryck, för höga blodfetter, för hög vikt i förhållande till längden (BMI).

Psykosvården skiljer på positiva och negativa symptom hos dem som lider av psykos. De positiva symtomen för dem som lider av psykos är vanföreställningar, hallucinationer och liknande. Till de negativa hör bl.a. sänkt kognitiv förmåga. Kognitiv förmåga handlar om minnes- och koncentrationsförmåga och allmän tankeverksamhet.

Forskning visar att träning inte bara hjälper mot det metabola syndromet. Det förbättrar även kognitiv förmåga om patienten även får rätt medicin. Med hjälp av mediciner och träning visar studier att träning också kan förhindra återfall i psykos i viss utsträckning.

Det ideala är tre träningspass i veckan som gör en lätt andfådd och svettig. Men all fysisk aktivitet är bättre än ingen aktivitet.

– Det är bättre att gå runt huset eller resa sig upp i reklampauserna framför TV:n än att inte göra det om det är där ens ork ligger.

Sedan ger träning också möjligheter att vara mer med andra människor och ha roligt under den fysiska aktiviteten.

Personen med psykosdom kan behöva hjälp att komma igång

Det är ofta en högre tröskel för vissa personer med psykossjukdom att komma igång med fysisk träning. Det beror på hur sjukdomen ofta sänker kognitiva förmågor som initiativförmågan och färdigheten att upprätthålla en vana.

Där kan en fysioterapeuts hjälp behövas i ett längre inledningsskede. Sedan kunde kanske boendestödjare hjälpa patienter till träningslokalen.

– Det vore en dröm om boendestödjare kunde få i uppgift att träna med patienten för att på så sätt ta vid och hjälpa patienterna att bibehålla ett liv i rörelse.

Det är viktigt att vården, patienten och de som omger patienten samarbetar för att hjälpa hen med träningen.

Alla psykosmottagningar i Göteborg har i alla fall en fysioterapeut på halvtid. Dem kan psykospatienterna börja med att fråga om råd om träning. 

Friskvårdsklubben för psykospatienter

Vid träningsinstitutet Fysiken på Kungsgatan finns dessutom Friskvårdsklubben för patienter med psykisk ohälsa. Där kan de träna ihop och/eller få hjälp mellan 13:30-15 alla vardagar utom onsdagar. Det finns under de tiderna alltid personal från Friskvårdsklubben på plats. Personal från Psykiatri Psykos och boendestödjare är tillåtna att följa med och hjälpa till där.  Träningsavgiften är kraftigt rabatterad.

Det tar tid att upprätta en ny, bra träningsvana. Om man missar någon gång, är det inte hela världen.

– Imorgon får man alltid en ny chans. Skuld- och skamtänkande hjälper inte. Det gäller bara att försöka igen och inte ge upp och att kanske analysera vad det var som gick fel. Går det att ändra i några rutiner? Var det hunger, opackade träningskläder eller trötthet som gjorde att jag inte kom iväg?

All fysisk aktivitet i kombination med medicinering är bättre än motsatsen mot psykisk ohälsa. 

Text och foto: Oskar Brandt

 

 

 

 

uiqt|wB&{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{m{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{muiqt|wBitjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m4itjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m