Förbättrade levnadsvanor ger längre och bättre liv vid psykisk ohälsa

En miljon svenskar lider av psykisk ohälsa. Statistik visar enligt psykiatrikern Jill Taube att både depression och psykossjukdom tillsammans eller var för sig påverkar livslängden hos de drabbade. Men goda levnadsvanor särskilt vad gäller kost och motion kan kraftigt förbättra hälsan för patienterna. Jill föreläste tisdagen 20 mars 2018 om sambandet mellan kroppslig och psykisk hälsa i Sahlgrenska Universitetssjukhusets stora aula.

Psykiatriker Jill Taube

 Flera faktorer kan förklara den kroppsliga ohälsan hos dem med psykisk ohälsa. Nästan alla faktorer beror på negativa levnadsvanor som för mycket tobak, alkohol/droger, onyttig eller för mycket mat och dryck och för lite fysisk aktivitet.

I samband med detta berättade Jill om Svenska Läkaresällskapets lilla folder ”GULDKORN i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa”. Jill är en av huvudförfattarna till detta häfte. Foldern innehåller fakta och råd om hur psykiatriker, andra läkare och andra vårdprofessioner kan arbeta med att förbättra och informera om levnadsvanor för patienter med psykisk ohälsa.

Det är viktigt att patienterna erbjuds hjälp med sina levnadsvanor när de är redo för den. Säger de nej till hjälp får vårdgivaren försöka vara uppmärksam på när patienten blir mer redo. Därför är det viktigt att alla patienter får respektfulla frågor om sin kroppsliga hälsa och sina levnadsvanor.

Starka samband mellan psykisk ohälsa och tobak

All form av tobaksbruk är skadligt för hälsan. Rökning ökar stress vid intag. Rökare har också större risk för psykisk ohälsa och de med psykisk ohälsa har större risk för att börja röka. Även om det är svårt att börja med tobaksprevention för dem med aktuell, stor psykisk ohälsa, så är det ju bra om rökning inte tillåts inomhus på sjukhus eller vårdinrättningar.

Träning som ung kan förebygga depressioner senare i livet visar en svensk studie på 1,2 miljoner män som mönstrade i Sverige mellan 1950 tills värnplikten avskaffades.

Att förbättra sin kroppsliga hälsa och psykisk hälsa genom fysisk aktivitet behöver inte röra sig om att gå från soffliggande till elitidrottande på en gång. Att minska stillasittande och därefter öka vardagsaktiviteten är mycket bättre än ingenting.

Motion effektivt mot depression

En slumpvis studie på 156 personer med depression visade att ökad fysisk motion var lika effektivt som bara medicin eller medicin och ökad fysisk motion. Men motionsgruppen höll sig friskast från depression längs tid efter behandlingen.

Att motionera regelbundet förbättrar välbefinnande och sömn och minskar stress. Det får hjärndelen hippocampus att växa till sig då den kan minska vid stress och depression. Motion får hjärnan att producera ett protein som kallas ”brain-derived neurotrophic factor”, eller BDNF. BDNF fungerar som mat för hjärnan. BDNF hjälper nervceller att växa och överleva och stärker synapser (kopplingarna) mellan nervcellerna.

Motion stärker koncentrationen av välbefinnandesubstanser i hjärnan som serotonin, dopamin och endorfiner.

Muskler skyddade mot stress

I studier på försöksdjur skyddade muskeltillväxt hjärnan mot stressubstansen kynurerine. Muskler skyddade även mot stressrelaterad depression. De skyddade även mot övervikt och förbättrade immunförsvaret.

Hög fysisk aktivitet använder samma verksamheter av kroppen som ångest och oro. Därför kan fysisk aktivitet minska psykisk ohälsa genom att gruppen förlorar sin energi att samtidigt vara orolig.

Det finns en hög grad av samsjuklighet mellan varierande fysiska symtom som bl.a. värk eller magsår och psykisk ohälsa. Det är viktigt att även behandla kroppen vid psykisk ohälsa bl.a. genom fysisk aktivitet.

Text och foto: Oskar Brandt, informatör vid Psykiatri Psykos, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

 

 

uiqt|wB{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{m{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{muiqt|wBitjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m4itjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m