Program för dagen

Dagen vänder sig till alla medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin 

Datum: Torsdag 8 februari, 2018
Tid: 08.30-16.30 (Registrering, kaffe och smörgås från kl. 08.00)
Plats: Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan 20A

 

Hålltider för dagen

Eventuella justeringar kan förekomma. Tryckt program kommer att delas ut på plats. 


08.00-08.30 Registrering med kaffe och smörgås

 

08.30-08.40 Välkomna

 

08.40-09.40 Huvudseminarium, förmiddag


Hjärtsvikt, transplantation och mekaniska pumpar - klinisk verklighet idag för de kliniskt svårast sviktande patienterna och hur ser framtiden ut?

Behandling av de svåraste formerna av akut och kronisk hjärtsvikt syftar till att och förlänga livet och optimera livskvalitet på annars döende patienter. Med dagens behandlingsarsenal kan detta ibland åstadkommas, men riskerna för mortalitet och morbiditet är höga liksom kostnaderna. Akut svår hjärtsvikt och hjärtstopp kan i vissa fall räddas med små mobila hjärtlungmaskiner (extra corporeal membran oxygenering, ECMO). Patienter med svår irreversibel hjärtsvikt kan genomgå hjärttransplantation (HTx), men denna behandling som har goda resultat begränsas dock kraftigt av antalet donatorer (ca 60 HTx/år i Sv). Dessutom kan ofta den svårt hjärtsviktande patienten ofta inte vänta på "sitt" hjärta utan behöver en långtidspump (vänsterkammarpump eller left ventricular assist device, LVAD; alternativt biventricular assist device, BVAD) för att överleva väntetiden. Vänsterkammarpumpar erbjuds dock inte hjärtsviktspatienter i Sverige som är olämpliga för HTx, då evidens bedömts som otillräcklig. Därför genomförs nu en prospektiv randomiserad studie i Sverige där vänsterkammarpump som permanent behandling studeras på de svårast sjuka kroniska hjärtsviktspatienterna.

Göran Dellgren, Docent och Universitetsöverläkare
Sektionschef Thoraxtransplantation
Transplantationscentrum och Thorax Kliniken

Akut hjärtsvikt och extra corporeal membran oxygenering (ECMO) - hur fungerar det och för vilka?
Andreas Westerlind, Öl, Thoraxkir

En eller två pumpar för att stödja hjärtats sviktande funktion vid svår svikt?
SvenErik Bartfay, Öl, Hjärtkliniken

SweVAD-studien - ett unikt svenskt initiativ för de svåraste sviktande patienterna
Kristjan Karason, Docent och ÖL, Transplantationscentrum

 

09.40-10.40 Högre Kliniska Forskartjänster

 

10.40-11.00 Kaffe och frukt

 

11.10-12.10 Parallella seminarier, del 1

 

Seminarie 1 - Strategier inom palliativ vård för att möta ojämlik vård i livets slut

Strategier inom palliativ vård för att möta ojämlik vård i livets slut Alltfler människor dör efter att under lång tid haft progredierande sjukdom i kombination med sviktande hälsa och avtagande funktionell förmåga. Detta gör att det idag i allt större utsträckning är möjligt att planera för vård i livets slut. För att möta utmaningar vad gäller vård i livets slut förespråkas palliativ vård, dvs lindring av symtom och obehag livet ut samt vård och stöd inriktad mot att skapa välbefinnande och livskvalitet. Svensk data visar dock att långt ifrån alla får lindrande vård den sista tiden i livet och enbart var annan person får vetskap av vårdgivaren om sin prognos med obotlig sjukdom. Betydligt fler skulle ha nytta av palliativt inriktad vård före de dör jämfört med vad som sker idag.

Seminariet kommer att belysa denna problematik utifrån några aktuella svenska studier utifrån frågorna:

  • Hur vanligt är det att patienter som sjukhusvårdas besväras av symtom? Finns det skillnader i symtom mellan patienter med och utan palliativa vårdbehov? 
  • Hur utformas konsultverksamhet av specialiserade palliativa team på sjukhus? Hur kan sådan konsultverksamhet kopplas till implementering av palliativ vård? 
  • Hur kan identifiering av patienter med behov av palliativa insatser underlättas?
  • Hur kan integrerad palliativ hemsjukvård utformas för patienter med kronisk sjukdom såsom hjärtsvikt? Vilken effekt kan sådan hemsjukvård ha på patientens livskvalitet och antal vårddagar på sjukhus? 

Joakim Öhlen, Professor

Prevalens av besvärande symtom bland patienter vårdade på sjukhus
Ingela Henoch, Docent

Kan konsultteam från specialiserad palliativ vård främja implementering av allmän palliativ vård på sjukhus?
Susanna Böling, Doktorand leg sjuksköterska

Bedömningsverktyg för att identifiera patienter med behov av palliativa insatser
Maria Arnby, Utvecklingssjuksköterska

Integrerad pallliativ hemsjukvård för patienter med hjärtsvikt: resultat från ett interventionsprojekt
Margareta Brännström, Docent

 

Seminarie 2 - Mot excellens baserad Gynekologisk Cancervård

De gynekologiska cancerformerna utgörs av ovarial-, corpus-, cervix- och vulvacancer, vilka utgör cirka 12% av all kvinnlig cancer i Sverige. Ovarialcancer (äggstockscancer) har den högsta mortaliteten av de gynekologiska cancerformerna med en 5-års överlevnad på ca 48% och majoriteten diagnostiseras i ett avancerat stadium och återfall/recidiv är vanliga. Primär behandling består av kirurgi, i synnerhet radikal omfattande kirurgi i kombination med systemisk kemoterapi. En centralisering av avancerad ovarialcancer implementerades i Västra Götalandsregionen 2011 och forskningen som följt upp nivåstruktureringen och som visar en signifikant överlevnadsvinst kommer att presenteras.

Vidare har cancerrehabilitering i samband med gynekologisk cancer stor betydelse för kvinnans fortsatta livskvalitet och forskning kring seneffekter av given strålbehandling av cervix- och corpuscancer att presenteras

Pernilla Dahm Kähler
Med Dr, överläkare, sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi, Regional processägare Ovarialcancer, Nationell registerhållare Ovarialcancer

Karin Bergmark
Med Dr. Överläkare, Teamchef Gynonkologi, Regional processägare gynonkologi, Nationell registerhållare Cervixcancer


 

Seminarie 3 - Vart är registerforskningen på väg idag?

I detta symposium kommer dagens registerforskning att belysas från olika vinklar

Registerbaserad forskning använder sig av uppgifter från ett eller flera register som förs av myndigheter eller andra organisationer och är en sedan länge etablerad metod i Sverige och bedrivs inom flera områden, såsom medicin, folkhälsa, och samhällsvetenskap. Genom att koppla samman uppgifter från stora befolkningsgrupper kan forskare undersöka komplicerade samband mellan biologiska och medicinska faktorer, sociala och ekonomiska förhållanden, livsföring och hälsa. Resultat från registerforskning kan användas bland annat för att identifiera riskfaktorer för sjukdomar eller som kunskapsunderlag för politiska beslut och andra insatser i samhället.

I Sverige finns utmärkta källor för registerforskning, t.ex Socialstyrelsens hälsodataregister och Statistiska centralbyråns olika befolkningsregister, som byggs upp som en del av myndigheternas uppdrag att framställa officiell statistik. En annan källa är de nationella kvalitetsregistren som byggts upp och förs inom specifika områden i hälso- och sjukvården för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet.

Forskningen kan bygga enbart på data som redan finns i befintliga register eller vara baserad både på befintliga registeruppgifter och på nya personanknutna data som samlas in, till exempel när individer aktivt deltar och följs över tid inom ramen för ett särskilt forskningsprojekt.  Registerbaserad forskning ökar kraftigt och metodutvecklingen är snabb, t.ex är randomiserade registerbaserade studier är under stark frammarsch.

Soffia Gudbjörnsdottir, professor, registerhållare för Nationella Diabetesregistret

Real world data today
Naveed Sattar, professor Institute of Cardiovascular and Medical Sciences, University of Glasgow

Världens möjlighet att forska
Ola Rolfson, docent, ortoped och registerhållare för Svenska höftprotesregistret:

Forskning som baseras på flera olika registerkällor, gamla och nya register ihop!
Annika Rosengren, professor   

Patientensamverkan i ett register
Katarina Eeg-Olofsson PhD specialistläkare

 

Seminarie 4 - Kost och hälsa—hur mäter vi kostintag och vilka kliniska studier av kost och hälsa pågår?

Den senaste uppdateringen av Global Burden of Disease Project år 2015 visade att kostfaktorer nu utgör den viktigaste riskfaktorn för sjukdom, och kostfaktorer har därmed gått om högt blodtryck, högt BMI och rökning i detta sammanhang. Detta visar vikten av att förebygga undermåligt kostintag bland såväl friska som sjuka. Tyvärr finns stora svårigheter med att mäta kostintaget hos människor i sin vanliga miljö, men nya metoder såsom metabolomik ger här nya möjligheter. Föreläsningarna kommer även att ge exempel på kliniska studier i Göteborg där samband mellan kost och symptom vid sjukdom undersöks.

Anna Winkvist, Professor

Metabolomik—ett nytt sätt att mäta kostintag
Anna Winkvist, Professor

Effekten av en kostintervention på symptom vid reumatoid artrit: ADIRA studien
Helen Lindqvist, Lektor

Effekten av en kostintervention på symptom vid IBS: CAR-IBS studien
Stine Störsrud, Med dr

Utvärdering av grupputbildning i kost vid typ 1-diabetes: DEAN studien
Mette Axelsen, Docent

 

12.10-13.10 Lunch

 

13.15-14.15 Parallella seminarier, del 2 (samma som förmiddagen)

  • Seminarie 1 - Strategier inom palliativ vård för att möta ojämlik vård i livets slut
  • Seminarie 2 - Mot excellens baserad Gynekologisk Cancervård
  • Seminarie 3 - Vart är registerforskningen på väg idag?
  • Seminarie 4 - Kost och hälsa—hur mäter vi kostintag och vilka kliniska studier av kost och hälsa pågår?

 

14.15-14.45 Kaffe och kaka

 

14.45-15.45 Huvudseminarium, eftermiddag


Monoaminforskning i Arvid Carlssons fotspår

Den göteborgske nobelpristagaren Arvid Carlsson var en av de första som hävdade att gruppen monoaminer kan fungera som budbärare i hjärnan och den förste som påvisade att dopamin spelar en sådan roll. Hans studier kring dessa signalämnen fick snabbt stor klinisk betydelse för behandlingen av tillstånd som Parkinsons sjukdom, depression, ångestsjukdom och psykos. Vid detta symposium kommer att ges exempel på den monoamin-relaterade forskning som idag bedrivs inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin.

Elias Eriksson, Professor

Terapeutiska möjligheter för dopaminstabiliserare
Arvid Carlsson, Professor em

Monoaminers roll vid beroende och ADHD
Bo Söderpalm, spec läk psykiatri, Professor

Kontroversen kring SSRI-medlen
Elias Eriksson, Professor

 

15.45-16.30 Avslut och mingel 

 

uiqt|wB&ivvqsi5s5tiz{mvH%vozmoqwv5{mivvqsi5s5tiz{mvH%vozmoqwv5{muiqt|wB{iptozmv{si5}vq%vmz{q|m|{{r}sp}{m|H%vozmoqwv5{m{iptozmv{si5}vq%vmz{q|m|{{r}sp}{m|H%vozmoqwv5{m