Program för dagen

Dagen vänder sig till alla medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin 

Datum: Torsdag 2 mars, 2017
Tid: 08.30-17.30 (Registrering och kaffe från kl. 08.00)
Plats: Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan 20A


Programmet uppdateras löpande. Tryckt program kommer att delas ut på plats.
 

08.00 - 08.30 Registrering och kaffe
 

08.30 – 08.40 Välkomna
 

08.40 – 09.40 Kirurgi mot fetma och diabetes – hur kan det fungera?

 Fetmakirurgins positiva effekterna på hälsa, livslängd och livskvalitet har ökat och titthålskirurgi har gjort operationerna skonsamma. Med begreppet ”metabol kirurgi” utvecklas mag/tarmkirurgi för att specifikt behandla metabol sjukdom, t ex diabetes typ 2. Studier av verkningsmekanismerna ger nya insikter i metabola sjukdomars patofysiologi.

Fetmakirurgi på gott och ont- erfarenheterfrån SOS-studien
Kajsa Sjöholm, Docent

Nyheter inom barnfetma
Jovanna Dahlgren, Professor, MD, PhD

Möjliga mekanismer
Torsten Olbers, Överläkare, Kir Sahlgrenska

09.40 – 10.30 Presentation av högre kliniska forskartjänster

Presentationer från de forskare som erhållit tjänst som högre klinisk forskare.

  • Filip Bergquist, Docent och specialistläkare i neurologi
  • Anders Elfvin, Överläkare och docent
  • Helena Filipsson Nyström, Universitetsöverläkare och docent
  • Johan Zelano, Specialistläkare och docent i neurologi

10.30 – 11.00 Kaffe och smörgås
 

11.00 – 12.00 Orala sjukdomar, tandimplantat – från cellnivå till klinik 

Flera orala sjukdomstillstånd tillhör människans vanligaste sjukdomar. Munhålan är dessutom en väldefinierad och åtkomlig miljö som forskningsmodell för studier inom infektion, inflammation och andra vävnadsreaktioner. I symposiet kommer olika forskningsområden inom odontologi att belysas för att visa hur forskning på cell- och molekylär nivå kan användas för förbättrad diagnostik och för utveckling av kliniska behandlingsmetoder.

Moderator: Annika Ekestubbe, Prefekt, docent/övertandläkare

Förstadier till cancer i munhålan
Bengt Hasseus, Docent/övertandläkare

Neutrofila granulocyter vid tandlossningssjukdomar
Johan Bylund, Professor

Komplikationer vid tandimplantat
Tord Berglundh, Professor/övertandläkare

12.15 - 13.15 Parallell seminarier del 1

På plats under dagen väljer du att lyssna på det seminarie som intresserar just dig!

# Cellens kraftverk (Mitokondrier) 
I våra cellers cytoplasma återfinns den organell som kallas mitokondrien. Man tror att mitokondrien från början var en fritt levande bakterie som inledde ett symbiotiskt förhållande med en primitiv cell. Detta förklarar varför mitokondrien än idag innehåller ett eget DNA-genom, som är skilt från det genom som återfinns i cellkärnan. Mitokondrien kallas oftast för cellens kraftverk, eftersom det är där maten vi äter och syret vi andas omvandlas till cellens huvudsakliga energiform, ATP.

Denna ”energivaluta”, kan sedan utnyttjas varje gång cellen behöver ”betala” för en energikrävande process. Störningar i mitokondriefunktionen är en viktig orsak till en lång rad ovanliga sjukdomar och drabbar ofta energikrävande organ, såsom nervsystem och muskler. Nedsatt mitokondriefunktion har också kopplats samman med flera av våra folksjukdomar såsom diabetes typ 2 och Parkinsons sjukdom. Under föreläsningarna kommer vi diskutera olika aspekter av betydelsen av mitokondrien.

Vårt andra genom - mitokondriens DNA
Maria Falkenberg, Professor

Haveri i cellens kraftverk –en betydelsefull sjukdomsorsak
Anders Oldfors, Professor/överläkare

Mitokondrier i brun fettväv – kan något som inga andra mitokondrier kan
Sven Enerbäck, Professor

# Kardiovaskulära sjukdomar – förändringar i dödlighet och sjuklighet
De senaste decennierna har inte bara hjärtsjukvården men även hjärtpatienterna förändrats på ett genomgripande sätt:
Tre läkare och forskare som varit med under hela tiden belyser dessa förändringar.

Förändring i handläggning av hjärtinfarkt på sjukhus
Per Albertsson, Överläkare

Kranskärlspatienten utanför sjukhus under 30 år
Johan Herlitz, Professor, överläkare

Kranskärlssjukdom i befolkningen – allt färre dör
Annika Rosengren, Professor, överläkare

# Barn med diagnoser
ESSENCE; barn med utvecklingsneurologiska problem

Vart tionde barn har ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations). ESSENCE (t.ex. ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning) leder till misslyckande I skolan, psykiatriska problem, kriminalitet och drogmissbruk om odiagnostiserat och obehandlat. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan förbättra prognosen avsevärt.

Christopher Gillberg, Professor

# Förlossningsvård – fokus normalt barnafödande
Seminariet presenterar forskningsprojekt inom förlossningsvård där fokus är olika aspekter av främjandet av normalt barnafödande. Ett EU- projekt har utförts inom olika länder med syfte att öka andelen vaginala förlossningar hos kvinnor med ett tidigare kejsarsnitt. Kvinnors upplevelser av att föda vaginalt i Sverige, ett land med hög andel vaginala förlossningar kommer också att presenteras. Även i samband med ökade risker är främjandet av normalt och hälsosamt barnafödande en viktig aspekt. Hur detta kan ske kommer att exemplifieras utifrån forskning kring barnafödande vid diabetes. Förutom en medicinsk säker vård är kvinnors upplevelser av barnafödande ett viktigt utfallsmått för vården. Ett instrument för att mäta denna aspekt har utarbetats och kommer att presenteras.

Optimizing childbirth through increasing vaginal birth after Caesarean section
Cecily Begley, Professor in midwifery, Trinity College Dublin,Irland and The University of Gothenburg

Barnafödande vid ökade risker
Marie Berg, Professor i vårdvetenskap inriktning reproduktivoch perinatal hälsa

Kvinnors förlossningsupplevelser – ett viktigtutfallsmått för vården
Anna Dencker, Lektor i omvårdnad

Kvinnors upplevelser av vaginal förlossning efter etttidigare kejsarsnitt i ett svenskt sammanhang
Ida Lyckestam Thelin, Doktorand

13.15 – 14.00 Lunch
 

14.15 – 15.15 Parallell seminarier del 2

På plats under dagen väljer du att lyssna på det seminarie som intresserar just dig!


# Så introducerar vi nya behandlingsmetoder på SU
Det är viktigt att vi har en utvecklingsvänlig kultur för att få fram nya bättre metoder för diagnostik och behandling till nytta för våra patienter. Men det är också viktigt att säkerställa att introduktionen av nya behandlingar sker på ett ordnat, evidensbaserat och säkert sätt och att gällande lagar och regler följs. En förutsättning för att så skall ske är att det finns stödjande rutiner, strukturer och processer. 

Lars Grip, FoUU-direktör

# Fysisk aktivitet och cancer 
Det finns studier som talar för att övervikt och en inaktiv livsstil orsakar 25% av alla nya cancerfall i världen. Det finns också studier som indikerar att fysisk aktivitet förbättrar återhämtningen efter kirurgi. Några av de största randomiserade studierna om fysisk aktivitet vid kirurgi för tjocktarmscancer och bröstcancer pågår här på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det finns också studier som utvärderar träning vid cancerbehandling såsom cytostatikabehandling.

Monika Fagevik Olsén, Professor, Leg sjukgymnast, Eva Angenete, Docent, Överläkare i kirurgi

Fysisk aktivitet förbättrar återhämtningen efter kirurgi
Eva Haglind, Professor, överläkare

Physsurg – C en randomiserad studie om fysisk aktivitet vid operation för kolorektal cancer
Aron Onerup, Doktorand, ST-läkare

Fysisk aktivitet under och efter cancerbehandling
Laura Jess, Doktorand, leg fysioterapeut

Fysisk aktivitet under och efter cancerbehandling
Birgitta Bååthe, BSc, Leg fysioterapeut

# Infektionssjukdomar
Behandling av flera infektionssjukdomar fram för allt en del av de som orsakas av virus har haft en dramatisk förbättrad utveckling på senare år. Ex är det möjligt nu att bota i stort sett alla drabbade av kronisk hepatit C med 12 veckors antiviral tablettbehandling utan biverkningar. HIV infektion kan inte botas, men med en enkel behandling omfattande 1-2 kombinationstabletter kan virus hållas på en icke detekterbar nivå, immunförsvaret läker och livslängden kan för det mesta jämföras med kontrollpopulationen. Diagnostiken har också förbättrats. Ex har PCR tester i likvor kunnat förbättra diagnostiken av infektioner i centrala nervsystemet. Vi kommer beskriva den utveckling som skett inom specialiteten och den forskning som bedrivs inom området.

Elimination av heptit C – vad återstår?
Martin Lagging, Professor

Så behandlas HIV idag
Lars Hagberg, Professor

CNS infektioner – en utmaning
Marie Studahl, Docent och Anna Grahn, Dr

# Unga med kronisk sjukdom - överföring från barn- till vuxen sjukvård
Seminariet presenterar forskningsprojekt som studerar överföring från barn till vuxensjukvård ur olika perspektiv. Övergripande målsättningar är att följa upp, förbättra och säkra överföringen till vuxenvård för unga med långvariga sjukdomstillstånd under en sårbar period i livet. Bland annat utvärderas effekten av ett strukturerat överföringsprogramför unga personer med medfött hjärtfel, hur många patienter som avslutar sin medicinska uppföljning efter överföring till vuxensjukvård och orsakerna till detta, samt vårdgivares uppfattningar om förutsättningar, insatser och hinder för överföringen av unga med långvariga sjukdomstillstånd.

Transfer and transition of young persons with chronic disease: What is it, and what’s the problem?
Philip Moons, Professor in nursing, KU Leuven, Belgien and The University of Gothenburg

Borttappad i vården: Adole7C-projektet
Ewa-Lena Bratt, Lektor i omvårdnad

Vad kan vi göra: Stepstones-projektet
Mariela Acuana Mora, Doktorand

Vårdgivarens perspektiv: ATTITUDE-studien
Carina Sparud-Lundin, Lektor i omvårdnad

15.15 – 15.45 Kaffe
 

15.45 – 16.45 Sahlgrenskas världsledande roll inom forskning och klinik vid livmodertransplantation

Fler än 200 000 kvinnor i Europa är livmoderfaktorinfertila, beroende på avsaknad av livmoder eller att en existerande livmoder inte kan bära en graviditet. Sahlgrenska påbörjad redan 1999 ett translationellt forskningsprojekt med syfte att utveckla livmodertransplantation till en behandling av denna typ av infertilitet. Forskningen utvecklade metodiken systematiskt, med början i mus/råtta, senare övergång till större djur (får/gris) och i ett sista steg innan försök på människa omfattande försök i primat (babian). Världens första kliniska studie för att utröna om livmodertransplantation är en möjlig behandling av livmoderfaktorinfertilitet startade vid Sahlgrenska 2012. Idag har flera barn fötts ur denna första patientkohort, omfattande nio transplanterade kvinnor. Sahlgrenska har en klart världsledande position inom detta fält och teamet planerar nya studier med användande av robotteknik för donatoroperation, transplantation från avliden donator och ett mer långsiktigt projekt med mål att skapa en bioengineered livmoder2.

Kirurgi och immunosuppression vid livmoderstransplantation
Michael Olausson, Professor/överläkare

Psykologisk hälsa och livskvalitet vidlivmoderstransplantation
Stina Järvholm, Psykolog

Resultat från den första kliniska livmodertransplantation studien - flera barn födda
Mats Brännström, Professor/överläkare

16.45 - 17.30 Avslut och mingel

Eric Hanse, Ann-Marie Wennberg Larkö,Anna Nilsdotter, John-Olov Jansson

uiqt|wB&ivvqsi5s5tiz{mvH%vozmoqwv5{mivvqsi5s5tiz{mvH%vozmoqwv5{muiqt|wB{iptozmv{si5}vq%vmz{q|m|{{r}sp}{m|H%vozmoqwv5{m{iptozmv{si5}vq%vmz{q|m|{{r}sp}{m|H%vozmoqwv5{m