Månadens föremål

Varje månad visar vi ett föremål ur våra samlingar på nätet. I vanliga fall visas föremålet också i en monter på museet, men i samband vår tillfälliga utställning Ut ur bilden, in i rummet kommer Månadens föremål att få ge plats åt andra föremål under perioden 24 maj – 16 december 2016.

 

Månadens föremål augusti: Sjukhusserien medicinalväxter  

Augusti
SJUKHUSSERIEN MEDICINALVÄXTER

Den åttonde augusti för 100 år sedan föddes Stig Lindberg (1916–1982), en av Sveriges genom tiderna största formgivaren. I mer än 40 år var Stig Lindberg verksam på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Han var industridesigner, produktutvecklare och konstnärlig ledare. Med sin skaparkraft och intuition för efterkrigstidens nya marknadskrafter var han med om att lyfta Gustavsbergsfabriken ur en djup recession till att bli ett modernt och konkurrenskraftigt företag. Framförallt under 1950- och 1960-talet var Lindberg en av de mest framträdande formgivarna i det svenska folkhemmet. Förutom konst-, textil- och bruksprodukter kom han även att designa hygienprodukter i porslin, plast och emalj.

Månadens föremål, sjukhusserien Medicinalväxter, med design av Stig Lindberg i underglaserat blå- och brunfärgat mönster blev en framgång och tillverkades i stort antal under åren 1948–1976. På sjukhusen användes porslinet med blå dekor för patienter och det med brun dekor för personalen. Porslinet användes främst inom landstinget men fanns även inom den kommunala sektorn, på bland annat ålderdomshem. I och med att serien förblev ett enklare institutionsporslin var intresset inte lika stort bland privatpersoner. 


     
Månadens föremål juli: Mekanisk hörapparat från 1920-talet  

Juli
MEKANISK HÖRAPPARAT FRÅN 1920-TALET

Månadens föremål är en mekanisk hörapparat i patinerad plåt från omkring 1920. Apparaten kunde fixeras vid örat med hjälp av en fjädrande bygel, ett headset. 

De första trumpetliknande hörapparaterna av horn, trä eller metall utvecklades på 1600- och 1700-talet. Från 1800-talet och framåt gick utvecklingen mot batteridrivna ljudförstärkare, samt filtrering av ljudvågorna i skilda frekvensområden. Under 1900-talets början tillverkades fortfarande många modeller utan någon elektronisk ljudvågsförstärkning. I slutet av 1800-talet utvecklade amerikanen Miller Reese Hutchison hörapparaten Akoulathon med hjälp av kolmikrofontekniken. Det var den första portabla eldrivna hörapparaten med ljudvågsförstärkning. Under 1950-talet utvecklades betydligt mindre, transistorstyrda hörselförstärkare. Ett problem i vidareutvecklingen bestod länge i att även kunna minska batteristorleken. 

Dagens utveckling går mot en alltmer digital inriktning, till viss del med uppkoppling mot smarta telefoner och mot allt mindre batterier. Det finns dock fortfarande problem kvar att lösa för att bättre kunna hjälpa personer med olika typer av hörselnedsättningar. 

 

     

Månadens föremål, juni: Fotometer

Till höger i bilden visas tillhörande transformator, till vänster mätglas för reagensvätska och blodprov.

 

Juni
FOTOMETER

Fotometern ”Linson Junior" är tillverkad av AB Ljungberg och har använts på en privatpraktik i Göteborg under 1970-talet. En fotometer är ett optiskt instrument som med hjälp av ljus snabbt kan beräkna koncentrationen av ett ämne i en lösning, till exempel mängden hemoglobin (Hb). 

Hemoglobinets uppgift är att binda syre i blodkropparna som med blodet transporteras runt om i kroppen. För lite hemoglobin, för få eller dåligt fungerade röda blodkroppar resulterar i anemi eller ”blodbrist”. 

Det enklaste sättet att uppskatta Hb-värdet är med hjälp av en färgskala. Färgen på blodet kan ge en fingervisning om hur mycket Hb som finns i blodkropparna. En större mängd Hb ger blodet en mörkare färg. En fotometer använder optisk avläsning för bättre tillförlitlighet. Med hjälp av en reagensvätska mäts koncentrationen av Hb i blodet. Först avläses reagensvätskan i fotometern för att få ett referensvärde. Blodprovet blandas sedan med reagensvätskan och med hjälp av referensvärdet kan man få ett värde på Hb-koncentrationen i blodet. 

Med andra metoder är det också möjligt att mäta andel, storlek eller koncentration av röda eller vita blodkroppar samt blodplättar för att få ett värde på kroppens tillstånd och ledtrådar till eventuella problem (blodstatus).

     
Månadens föremål maj: Läkarrock
 

Maj
LÄKARROCK 

Museets äldsta läkarrock är från cirka 1890. Rocken har tillhört privatläkaren Carl Anders Ryman (18681940). Som utbildad sjukgymnast flyttade han till London för att arbeta för Henrik Kellgren i det vid tiden berömda Kellgrenska Institutet. Kellgren uppmuntrade Ryman att studera medicin i London, där han efter utbildning och praktiktjänstgöring öppnade privatpraktik.

Ryman studerade även rasbiologi i London, ett ämne som växte i popularitet under 1900-talets början. Ryman återvände senare till Sverige och öppnade privatpraktik i Stockholm. I Sverige återupptog han sitt intresse för rasbiologisk forskning och reste till norra Sverige för att undersöka samebefolkningen i olika områden. Rasbiologin tillhör idag västvärldens mörkaste historia. Idag finns starka krav på stat och enskilda institutioner att göra upp med de övergrepp och kränkande behandlingar som olika grupper i samhället utsattes för.

Som läkare gjorde Carl Anders Ryman dock en insats med att undersöka tandstatus och hälsa av Sveriges urbefolkning när han utan ersättning behandlade den sjuka delen av Samebefolkningen i Sápmi. En insats som på gott och ont måste sättas i sitt sammanhang.

     
Månadens föremål april: Barnvåg från Göteborgs barnsjukhus   April

BARNVÅG FRÅN GÖTEBORGS BARNSJUKHUS

Månadens föremål är en barnvåg av så kallad romersk modell, troligen tillverkad i Tyskland under andra halvan av 1800-talet i tidstypisk Gründerzeit-stil.

Vågen köptes in till Göteborgs barnsjukhus av Gustav Billkvist (18271906). Billqvist var andreläkare vid Sahlgrenska sjukhuset vid Östra Hamngatan 11 och blev det nya barnsjukhusets första läkare när Göteborgs första barnsjukhus öppnade vid Östra Hamngatan 9, år 1859. Billqvist hade nära kontakter med David Carnegie, som genom en donation gjorde det möjligt att öppna ett sjukhus även för barn, Billqvist var även med och planerade det nya sjukhuset. Som läkare bodde han på sjukhuset, ansvarade för de inlagda barnen, tog emot besök på den öppna kliniken och gjorde hembesök till lite förmögnare familjer.

Vågen togs om hand av sonen Olof Gustav M. Billqvist (18671954), också han barnläkare. Vågen har sedan dess gått i arv inom familjen, innan den skänktes till Medicinhistoriska museet. Den är, så vitt vi vet, det enda bevarade föremålet från Göteborgs första barnsjukhus.


     
Månadens föremål mars 2016: Pannspegel  

Mars
PANNSPEGEL

Tillsammans med den vita rocken och stetoskopet är pannspegeln ett föremål som används för att, ibland stereotypiskt, illustrera läkaren. En pannspegel är en konkav spegel med ett hål i mitten som med ett band fäst runt huvudet. Spegeln reflekterar och riktar ljuset från en ljuskälla dit läkaren behöver det för en undersökning (vanligtvis öron, näsa, hals-undersökningar). Fördelen med pannspegeln är att läkaren får bägge händer fria. Idag är pannspegelns funktion i många fall ersatt av andra optiska instrument, till exempel otoskopet.

Nyttan av att reflektera ljus med hjälp av en lätt inåtbuktad (konkav) spegel vid medicinska undersökningar tillskrivs fransmannen Pierre Borel (16201671) som verkade som läkare, botanist, optiker och alkemist. Han var även livmedikus åt den franske kungen Ludvig XIV.

Som månadens föremål visas en pannspegel av modell Ziegler, tillverkat av KIFA. Pannspegeln användes vid Högsbo sjukhus i mitten av 1970-talet. 

     
Månadens föremål februari: Folke Malmquists stetoskop
 

Februari
FOLKE MALMQUISTS STETOSKOP

Månadens föremål är läkaren Folke Malmquists (1912–1986) stetoskop. Det användes flitigt vid tiden för det andra världskriget (notera nötningen på öronbyglarna). Folke Malmquist tjänstgjorde på krigssjukhus i Finland 1940 samt vid den amerikanska och den schweiziska legationen (jämförbar med ambassad) i Berlin under åren 1941–1942, med uppgiften att inspektera krigsfångelägren. Malmquist kom senare att specialisera sig som ögonläkare och hade egen praktik i Göteborg.

Stetoskopet är tillverkat av KIFA och är av modell ”Ingvar” med vändbar klocka. Klockan är den del av stetoskopet som med ett lätt tryck hålls mot kroppen för att uppfatta låga frekvenser. Modernare stetoskop har i regel även ett eller flera membran för att även kunna uppfatta höga frekvenser.

Ett stetoskop används för att lyssna på patientens lung-, hjärt- eller tarmljud. För att undvika att smittsamma och ibland resistenta bakterier överförs från en patient till en annan, är det viktigt att stetoskopets delar desinficeras inför undersökning av varje ny patient.

     
Månadens föremål januari: Fettmätning med kaliper  

Januari
FETTMÄTNING MED KALIPER

Månadens föremål visar en kaliper för fettmätning tillverkad av Johan Bull British Indicators Ltd. använd på Vasa sjukhus i Göteborg senast på 1990-talet. Genom att mäta hud och underhudsfett på arm, ben eller buk tas ett mått på kroppens fettprocent.

Det finns många sätt att mäta kroppsfett. Det kanske allra mest kända är BMI (Body Mass Index), ett enkelt räknesätt där vikten divideras med kroppslängden i kvadrat. BMI har länge varit ett standardsätt för att räkna ut gränslinjerna mellan undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. Detta trots att metoden inte tar hänsyn till vad av vikten som utgörs av muskler eller av fett.

Ett mer exakt mått är att mäta fettprocent med hjälp av en kaliper. Genom att mäta hud och underhudsfettet på överarmens fram och baksida, eller på lår och mage, tas mätresultat fram för att beräkna andelen kroppsfett i procent. Även om fettprocent är ett mer exakt mått än exempelvis BMI kan mätresultat från kalip-mätning variera, beroende på hur skicklig den som använder instrumentet är. Andra mätmetoder som används inom dagens hälso- och sjukvård är att ta midjemått och att mäta bukhöjden (mätningen sker liggande på rygg). Även magens omkrets dividerad med stussens omkrets, är en metod som används för att ge ett mått i förhållande till hälsofarlig vikt och bukfetma.

     

Månadens föremål december: Broderade brickdukar

Månadens föremål december: Broderade brickdukar

Månadens föremål december: Broderade brickdukar

Månadens föremål december: Broderade brickdukar

 

December
BRODERADE BRICKDUKAR 

Att märka upp linnet, allt från linnelakan, till bordsdukar och kökshanddukar har historiskt sett varit kvinnans uppgift i hemmet. Vackra, välgjorda och omsorgsfullt broderade monogram med ägarens initialer har haft en praktisk men också estetisk funktion i många hem under stora delar av 1900-talet.

På sjukhus och andra vårdinrättningar var det i första hand personalen som sysselsattes med den viktiga uppgiften att märka upp avdelningens linne och att kontrollera linneförråden. Även patienter, framförallt de som låg länge på sjukhusen, kunde sysselsättas med att brodera eller på annat sätt märka upp och smycka dukar eller andra tyger.

Månadens föremål visar ett antal brickdukar från Sahlgrenska Sjukhuset tillverkade under 1920-, 30-talet med tidstypiska, broderade julmotiv. Varje duk har en märkning för sin avdelning på baksidan, exempelvis avdelning XI A, 9 B och så vidare. Brickdukarna är tillverkade av bomull och har använts som underlag på glas- eller porslinsbrickor, både som glidskydd och för att vid behov kunna suga upp spillda vätskor. 

     
Månadens föremål november: Medicinintagningsskedar  

November
MEDICININTAGNINGSSKEDAR

Medicinhistoriska museet har en större samling av doserings- eller intagningsskedar. Som månadens föremål visas ett urval som tidsmässigt sträcker sig från början av 1900-talet fram till 1950-talet.

Länge tillverkades, doserades och intogs läkemedel på plats i apoteken. På varje apotek fanns utrymmen och utrustning för att tillverka läkemedel. Från och med 1913 blev det tillåtet att tillverka läkemedel utanför apoteken och fabrikstillverkade läkemedel började dyka upp på marknaden, men fortfarande under 1940-talet köpte apoteken in växter och växtdelar för framställning av läkemedel.

Apotekaren hade via privilegier från Kunglig Majestät rätt att handla med apoteksvaror. Fram till 1970 drevs apoteken med statligt privilegium. Mellan 1970-2009 var apoteksväsendet förstatligat, ett system som upphörde under 2009, då det statliga apoteksmonopolet avreglerades. Idag är det Läkemedelsverket som utfärdar det tillstånd som krävs för att driva apotek.

Göteborgs äldsta Apotek, Enhörningen, fick sina officiella privilegier 1642. Göteborgs andra apotek, Strutsen, fick sina privilegier 1658. Efter att ha levererat de ingredienser som krävdes för att balsamera Karl XII:s lik, utnämndes apotekaren 1718 till Kunglig Hovapotekare och bytte namn på apoteket till Kronan.   När det statliga apoteksmonopolet försvann kunde företaget Kronans droghandel återigen börja driva apotek under namnet Kronan.

     

Månadens föremål oktober: Kinabark och salicylsurt kinin

Den röda kinabarken, som drog kallad Cortex Chinae rubri, kommer främst från det sydamerikanska trädet Cinchona succirubra och innehåller flera kemiska substanser, bland annat kinin, som redan under 1600-talet visat sig effektiv mot febertillstånd av olika slag.

 

Oktober
KINABARK OCH SALICYLSURT KININ

Kinabarken har inte sitt ursprung i Kina! Inkafolket i Peru kallade kinabarken för quina-quina vilket betyder ”barkernas bark”. I Sydamerika stod den högt i kurs som febernedsättande och senare mot malaria. Efter att ha varit en väl vaktad exportkälla lyckades bedragare till slut smuggla ut fröer av ursprungsträdet, vilket gav upphov till stora holländska plantager i Indonesien.

Månadens föremål visar en gammal medicinburk innehållande salicylsurt kinin, i äldre tider ett effektivt medel mot malaria, febertillstånd och reumatisk värk. Medicinen tillverkades kring 1910 av dåvarande Nederlandse Vereniging Bandoengsche Kininefabriek på Java (tillhör idag öriket Indonesien). Kininfabriken på Java grundades 1896 i syfte att i stor skala producera kinabark och farmaceutiska produkter utvunna ur barken.

Under 1700-talet dog många holländska kolonisatörer i Nederländsk Ostindien (dagens Indonesien) av malaria, en sjukdom som sprids av malariamyggan i träskområden. Malaria är fortfarande en allvarlig och ibland dödlig sjukdom orsakad av encelliga parasiter från plasmodium-släktet. Sjukdomen är utbredd i de tropiska och subtropiska områdena i världen, framförallt i Afrika.  

Idag har kinin förlorat sin stora betydelse som medicin men det används bland annat som bitterämne i tonic water och i enstaka ölsorter. Världshälsoorganisationen (WHO) tar dock fortfarande upp kinin som ett sekundärt behandlingsalternativ när effektivare behandlingar av olika skäl inte kan användas.

     
Månadens föremål september: Björktjära – Pyroleum betulae  

September
BJÖRKTJÄRA – PYROLEUM BETULAE 

 Tillverkningen av tjära för olika ändamål har dokumenterats tusentals år bakåt i tiden. Tjära har använts för att skydda och vattentäta tunnor, rep, båtar, med mera. Tjära har även använts som medicin. 

Första gången björktjära dyker upp i den svenska farmakopén är 1775. Björktjära och andra tjärpreparat användes vid hudsjukdomar, som eksem eller vid klåda. I Ribbings recepthandbok från 1933 beskrivs björktjäran som: ”Brunsvart, tjockflytande, i tunt lager genomskinlig vätska med egenartad empyreumatisk lukt samt med bitter och brännande smak. Löslig i kloroform och bensol, delvis löslig i sprit och eter, föga löslig i vatten”. 

Tjära framställdes i äldre tider i samband med kolframställning, där var tjäran en biprodukt. Vid tjärbränning för husbehov användes ibland en uppochnedvänd järngryta som packades med ved. Man eldade sedan runtomkring grytan som ställts på en sluttande stenhäll, med resultatet att tjäran rann ut. Till björktjära användes lämpligast grenar, rötter och bark, vit näver ansågs bäst. En annan metod för att tillverka tjära var med så kallade milor eller tjärdalar. Vid en tjärdal eller mila packades ved till en kulle som tätas med ris och jord för att sedan mycket långsamt eldas ovanifrån. 

     
 

Augusti
TORKSKÅP FÖR PILLER 

Månadens föremål är ett torkskåp som användes vid framställning av piller tillverkat under början av 1940-talet. 

Länge framställde apoteken själva sina läkemedel i form av piller, tabletter och salvor. Industriell framställning av läkemedel tog sin början under tidigt 1900-tal, men fortfarande under 1940-talet tillverkades en stor del av läkemedlen på enskilda apotek efter läkarens recept. Varje apotek hade utrustning för att tillverka läkemedel, i bland annat pillerform. När pillren väl var trillade behövde de torka. 

Torkskåpet är tillverkat av förtennad bleckplåt och innehåller fyra hyllfack där färdigrullade piller kunde läggas på pillerplåtar för torkning. Längst nere i skåpet placerades ett fat med osläckt kalk som drog fukten ur pillren (senare användes kiselgel ”silica gel”, som visas på bilden). De färdiga pillren kunde efter torkningen förpackas och säljas. 

     
   

Juli
KATADYN STERILISATOR – VATTENRENING MED HJÄLP AV SILVER

Den tyske kemisten Alexander Krause tog i slutet av 1920-talet fram en vattenreningsmetod där ett tunt lager silver över keramiskt material dödade bakterier i vatten. Metoden döptes till Katadyn. Produktionen flyttades snart till Schweiz, där företaget fortfarande tillverkar produkter för vattenrengöring.

Månadens föremål är ett tidigt exemplar av en Katadyn Sterilisator. Behållaren är fylld med ihåliga keramiska cylindrar, ursprungligen täckta av ett tunt lager silver. Materialet fungerade som ett bakteriedödande filter för det ihällda vattnet. Behållarens tidstypiska design inkluderar en mugg som efter användning placeras som ett lock över flaskhalsen, till produkten fanns även ett fat i samma design.

Ytterligare ett steg i utvecklingen är en katadynprodukt från 1970-talet där kontaminerat vatten renas genom en pump där bakterier, amöbor och andra skadliga protozoer fastnar i det inbyggda filtret och dödas av silverjoner i systemet, liknande produkter finns fortfarande till försäljning. 

     

 

Juni
MYNTFÅNGARE OCH SVALGSTÖTARE

Att ett barn råkar svälja ett mynt är inte något ny företeelse. Redan under 1800-talet tvingades läkare på olika sätt handskas med problemet. Den franske läkaren Armand Trousseau (1801–1867) tillverkade en fiffig liten uppfinning för att lösa problemen som kunde uppstå av exempelvis ett mynt. Lekande barn som stoppat ett mynt eller annat föremål i munnen, svalt och fått det fastsittande i matstrupen, kunde bli behandlade med denna ganska enkla utrustning. Antingen tryckte läkaren ned myntet som fastnat i matstrupen eller så valde läkaren att fiska upp myntet med myntfångaren. 

Månadens föremål, en myntfångare i kombination med en svalgstötare, är troligen inköpt hos firma Jetter och Scheerer (senare firma Aesculap i Tuttlingen, Sydtyskland) omkring 1920. Den flexibla pinnen är tillverkad av barder från en bardval. Svalgstötaren på den andra ändan av pinnen är en kulformad bit av äkta badsvamp, troligen från Medelhavet. Den påmonterade myntfångaren med sin rörliga flikiga del, är tillverkad av rostfritt stål och användes för att fånga upp svalda mynt.

     

 

Uppförstoring av benhinna, mellanfinger

 

Maj
ABBES RITANORDNING FÖR MIKROSKOP  

Månadens föremål är en ritanordning från omkring 1900, skapad av fysikern och optikern Ernst Abbe (1840-1905), här monterad på ett monokulärt studiemikroskop från firma Carl Zeiss, Jena.

Forskare som ville studera organens anatomi, utseende och struktur, kunde med hjälp av den här finurliga anordningen studera och samtidigt rita av det de såg genom mikroskopet. Konstruktionen bestod av en vinkelspegel och ett prismatiskt system, den så kallade Abbes‘ kub, en komplicerad uppbyggd stråldelare som optiskt länkade samman mikroskopbilden och synintrycket från ett ritpapper till höger om mikroskopet. Eventuellt ströljus skärmades av. Anordningen var dessutom försedd med en gråfilterskiva och en gråfilterkåpa för att utjämna både det infallande och det på ritpappret reflekterande ljuset. Med hjälp av en ritpenna kunde mikropreparatet avtecknas i detalj.

Teckningar gjorda med hjälp av den här anordningen är bevarade i många vetenskapliga avhandlingar där de utgjorde en viktig del i beskrivandet av forskningsresultaten.

Konturer kunde även överföras till vaxskivor för att skapa en tredimentionell modell. Avtecknade konturer och detaljer från många vävnadssnitt klipptes ut längs med profilteckningen och lades ovanpå varandra för att på så sätt skapa modellen. Tekniken var mycket betydelsefull för organ- och cellstudier från 1890-talet fram till 1970-talet. Få vaxmodeller finns tyvärr bevarade idag eftersom de endast fungerade som arbetsmaterial under en kortare tid, vaxet kom därefter att smältas ner och återanvändas.

Blyertsteckningen är tagen ur boken ”Schaffer: Lehrbuch der Histologie und Histogenese, Engelmann, Leipzig, 1922” (lärobok i histologi och vävnadsursprung), och är gjord med hjälp av Abbes ritanordning.

     
   

April
PÅSKLÄMMOR I TRÄ OCH METALL

Behovet av att återförsluta påsar och andra förpackningar har funnits både före och efter plastklämmans introduktion. En äldre konstruktionstyp beskrivs av professor Camillus Nyrop i en instrumentkatalog från 1864. Klämman sluter tätt kring öppningen och binds sedan samman med ett snöre. 

I texten, som även beskriver en ispåse tillverkad i vulkaniserat gummi, påpekar Nyrop att klämman fungerar minst lika bra tillsammans med ispåsar tillverkade av kautschuk (naturgummi), eller vid användning av de vanliga oxblåsorna. Klämman förenklade förslutningen av påsen, alternativet var den mer omständliga metoden att sy ihop öppningen med segelgarn, där man dessutom förstörde själva påsen när man tvingades att dra styngen igenom den.  

Som månadens föremål visar vi en likadan klämma i metall som beskrivs av Camillus Nyrop i Bandager og Intrumenter (1864) tillsammans med bygelförsedda träklämmor och moderna påsklämmor i plast. 

     
Månadens föremål: Öronspruta, självfyllande  

Mars
ÖRONSPRUTA, SJÄLVFYLLANDE

Vaxproppar är ett av de vanligaste öronproblemen som personer kommer till sjukvården med. Öronvax produceras i örongången och är till för att skydda örat mot fukt och infektioner. Vid störningar i balansen mellan produktionen av nytt vax och bortforslande av de gamla, kan vaxproppar bildas. Rengöringsförsök med tops inne i örongången riskerar både trycka in vax mot trumhinnan och stimulera ökad vaxproduktion. Vid symtom som lock-känsla, hörselnedsättning eller smärta bör man istället vända sig till en vårdcentral för behandling. 

Som månadens föremål visar vi en öronspruta använd på Strömstads sjukhus mellan 1945–1980 som förvaras i museets samlingar under beteckningen ”Öronspruta, självfyllande, Luerkopplingar”. Med hjälp av backventiler hindras vätskan från att rinna bakåt i sprutan och spolningen kan fortsätta utan att sprutan behöver tas från örat för påfyllning.

Moderna öronsprutor kan kopplas direkt till en vattenkran och har tryckreglering för en mjuk och behaglig spolning av det tryckkänsliga örat. 

     
Månadens föremål februari: Dukklämma  

Februari
DUKKLÄMMA

I operationssalen är det viktigt att hålla en steril miljö för att undvika infektioner. Vid sidan av att hålla instrumenten sterila och följa hygienrutiner (exempelvis handhygien och sterila arbetskläder) är det viktigt att arbeta i en steril miljö. En del av arbetet innebär att drapera patientens kropp med kirurgiska dukar i ett bakterietätt material som förhindrar att bakterier från odesinficerad hud förs vidare till kirurgens eller operationssköterskans arbetskläder och sedan infektera det öppna operationssåret.

Månadens föremål visar en dukklämma, tillverkad omkring 1950 och är använd på Sahlgrenska Sjukhuset. Klämman öppnas, placeras i rätt läge och låser fast operationsduken med hjälp av låsmekanismen. En dukklämma kan sammanfoga flera operationsdukar eller att låsa fast duken i en fast ställning på operationsbordet.

Moderna dukklämmor kan vara tillverkade i olika material, beroende på om de skall återanvändas eller kastas direkt efter operationen. Ska dukklämman återanvändas måste den vara tillverkad i metall som kan steriliseras ordentligt. Dukklämmor används också av tandläkare och veterinärer i situationer när en steril miljö är nödvändig.

     

 Månadens föremål januari: Ögonmagnet
The Firelene Eye magnet är tillverkad omkring 1940 av det engelska företaget Gowllands

 

Januari
ÖGONMAGNET

Kunskapen kring magneters förmåga att dra till sig metallföremål har varit känd i tusentals år. Bruket att använda sig av magneter för att dra tills sig mindre metallföremål ur sår beskrivs i indiska skrifter om kirurgi, daterade så långt tillbaka som till 500-talet före vår tideräkning.

Som månadens föremål visar vi en ögonmagnet tillverkad omkring 1940 under namnet ”The Firelene Eye Magnet” Den kraftiga magneten användes för att på ett enkelt sätt plocka ut järn- och stålflisor ur ögat, en vanlig arbetsskada inom stål och metall-industrin.

Kring sekelskiftet 1900 mångdubblades antalet industrier och industriarbetare i Sverige, något som också medförde att antalet olyckor inom industrin ökade. Det stora antalet arbetsolyckor väckte frågor kring skyddsåtgärder och arbetarskydd på statlig nivå.

Genom att fästa antingen den konformade eller spetsiga delen på ögonmagneten fick ögonläkaren ett instrument som med stark magnetism och hög precision kunde plocka ut även små metallflisor som trängt in i ögat.

Efter användning steriliserades den avtagbara delen i alkohol eller i en 5-procentig karbollösning.

 

 

 

Månadens föremål december: MITRALKNIV OCH AORTA-DILATATOR

Dubbelbladig aorta-dilatator enligt R. C. Brock och mitralkniv enligt V.C. Thomson, instrumenten användes under 1960-talet.

 

 

December
MITRALKNIV OCH AORTA-DILATATOR

Den första lyckade operationen av mitralklaffen mellan hjärtats vänstra förmak och kammare, genomfördes 1925 av sir Henry Souttar. På grund av den höga dödligheten övergavs operationstekniken och den återupptogs inte förrän i slutet på 1940-talet.

Vid mitralstenos är mitralklaffen för trång vilket gör att blodet i förmaket inte passerar till kammaren på ett normalt sätt, något som bland annat kan visa sig i symptom som trötthet, ödem, bröstsmärtor och kan i förlängningen orsaka hjärtsvikt.

Som månadens föremål visar vi en Brocks aorta-dilatator och Thompsons mitralkniv. Båda användes för operation av mitralstenos, antingen enbart med hjälp av en aorta-dilatator eller i kombination med mitralkniven.

Aorta-dilatatorn fördes in genom ett ingångshål i den nedre delen av kammaren och vidare upp till klaffen där den vidgade förträngningen, om möjligt på egen hand, annars i kombination med mitralkniven. Ringen sattes på kirurgens pekfinger som med hjälp av knivseggen vidgade förträngningen i klaffen.

Mitralstenos uppkommer i de flesta fall som en följd av reumatisk feber, en i Sverige numera ovanlig komplikation på grund av tillgång till effektiv antibiotikabehandling. Sedan 1990-talet behandlas förträngningar i mitralklaffen vanligtvis med hjälp av så kallad ballongsprängning, snarare än via kirurgiska ingrepp.

   

 

Månadens föremål november: Holzknecht-radiometer

 

November
HOLZKNECHT-RADIOMETER

Holzknecht-radiometer är en kemisk mätmetod som går ut på att mäta röntgenstrålarnas effekt.

Röntgentekniken introducerades i Sverige år 1896. Kring 1900 fanns tio röntgenapparater i hela landet. Ett problem vid den tiden var att hitta tillförlitliga metoder för mätning av röntgenstrålarnas kvalitet (hårdhetsgrad) och kvantitet (mängd och intensitet).

Utvecklingen av kvalitetsmätare lyckades så småningom genom en uppfinning av radiokromometern. Kvantitetsmätningen gjordes från början med hjälp av noggranna observationer av hudrodnad (erythem) hos ett stort antal patienter efter en så kallad maximal- eller fulldos med röntgenstrålar. Måttenheten döptes till erythemdosis (ED). 

För mätning av röntgenstrålarnas kvantitet utvecklades två parallella forskningsgrenar, en med kemiska- och en annan med elektriska mätningsmetoder, mer kända under samlingsbegreppet dosimetri.

Holzknecht-radiometern är en kemisk mätmetod och går ut på att ett speciellt kemiskt ämne genom röntgenstrålarnas inverkan genomgår en färgförändring från ljusgrönt över gult till rostbrunt. Med hjälp av tabletter, som tillverkades och salufördes av Sabouraud & Noiré, jämfördes färgskiftningen hos bestrålade tabletter med en färgskala. Professor Guido Holzknecht (1872-1930), radiolog på Allmänna Sjukhuset i Wien vidareutvecklade Sabouraud-radiometern genom att förenkla jämförelsen mellan de färgade tabletterna och ange en specifik dos i H (Holzknecht), från 1 – 24 eller 32.

Mättabletterna kunde efter blekning i solljus återanvändas 6 gånger innan de ansågs som förbrukade.    

 

 

 

 Månadens föremål oktober: Elektromagnetisk chockbehandling

Månadens föremål oktober: Elektromagnetisk chockbehandling

 

Oktober
ELEKTROMAGNETISK CHOCKBEHANDLING

Under slutet av 1700-talet går elektriciteten från att ses som en mystisk, övernaturlig energi till att under 1800-talet ses som en ny, högteknologisk och användbar resurs inom en mängd olika områden. Redan under slutet av 1700-talet anses det att milda elektriska chocker kan användas för att bota alla möjliga sjukdomstillstånd, speciellt nervsjukdomar.

Under 1830-talet upptäcks elektromagnetisk induktion, vilket kort innebär att elektrisk ström skapas med hjälp av en ledare och en magnet, istället för friktion. Upptäckten får till följd att allt starkare elektriska spänningar skapas. 

Som månadens föremål visar vi en maskin tillverkad 1880 under namnet ”Förbättrad elektromagnetisk maskin för nerv-sjukdomar”. Patienten håller i handtagen medan veven dras. Snabbare drag med veven innebär starkare ström. Stötarna kan förstärkas ytterligare om patenten sänker ned handtagen i skålar fyllda med saltvatten.

Claes Alströmer, en av Sahlgrenska sjukhuset grundare, behandlas under en period i slutet av 1700-talet med hjälp av elektriska stötar mot den mystiska sjukdom som långsamt förlamar honom. Likt många andra behandlingar med elektricitet under 1700- och 1800-talet har den ingen egentlig positiv effekt.

Maskinen är patenterad 1854 av Ariel Davis och är tillverkad 1880 av S. Saw, Son & Thomson.

 

 

 

 Månadens föremål september: Inhibitorer och absorbenter

 

September
INHIBITORER OCH ABSORBENTER

Hållbarheten av moderna läkemedel förbättras avsevärt med speciella tilläggskomponenter eller med hjälp av skyddande förpackningar.

I glas- eller plastburkar hittar vi bland tabletter, dragéer och gelatinkapslar inte sällan speciellt utformade, små förpackningar innehållande inhibitorer och/eller absorbenter. Dessa har till uppgift att minska risken för oxidation genom syre i omgivningsluften eller att suga upp kondenserad vattenånga.

I månadens föremål visar vi en påse och små dosor innehållande inhibitorer (gråbruna pärlor) samt absorbenter, här i form av torkmedlet silikagel (genomskinliga pärlor) även kallad kiselgel eller silikondioxid. Inhibitorer har till uppgift att binda oxiderande syremolekyl i den omgivande luften. Absorbenter har fuktighetsreglerande egenskaper.

I läkemedelsförpackningar, där läkemedlet är insvetsat i tablettkartor, skyddas läkemedlet i en torr och syrefri atmosfär.

 

 

 

 månadens föremål augusti: Rotationsmikrotom

 

Augusti
ROTATIONSMIKROTOM

Månadens föremål är en så kallad rotationsmikrotom, en mekanisk komplicerad apparat som möjliggör tillverkning av preparerade vävnadssnitt inom histologin. Detta sker med hjälp av ett vasst blad av stål som skär extremt tunna skivor. Med hjälp av de tillverkade snitten är det möjligt för patologen (specialistläkare på sjukliga förändringar i kroppen) eller histologen (specialist på vävnadsforskning) att detaljstudera cellers utseende bland annat i samband med cancerdiagnostik. Bedömningen görs i ett ljus- eller elektronmikroskop med flera hundra gångers uppförstoring.

Den utställda utrustningen kan justera tjockleken på skivorna med så hög noggrannhet som 2 mikrometer/µm vilket motsvarar 0,002 mm. Detta är nödvändigt för att kunna studera celldetaljer i genomlysning.

Dagens utrustning kan åstadkomma jämna snitt av en halv mikrometer (µm), det vill säga en 500-dels millimeter eller 0,0005 mm. För dagens diagnostik har tekniken vidareutvecklats och förfinats till en helautomatiserad och programmerbar ultra- eller lasermikrotom.

Den utställda utrustningen, en Zimmermann-Minot-rotationsmikrotom, har varit flitigt använt under nästan hela 1900-talet och är tillverkad i Leipzig, Tyskland omkring 1910.

 

 

 

 Månadens föremål juli: Spirometer

 

Juli
SPIROMETER

Månadens föremål är en manuell spirometer. Spirometri är en enkel undersökningsteknik som ger ett mått på hur bra lungorna fungerar. Värden som kan mätas är bland annat hur stor lungkapaciteten är och hur fort lungorna kan tömmas på luft.

En spirometer kan användas som en del i den medicinska utvärderingen som görs när man bedömer astma eller KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Mätningar görs också på personer som arbetar med hälsovådliga ämnen eller för att mäta effekten av läkemedel vid lungsjukdom.

Normalt tömmer en människa 75-80 % av sin lungkapacitet under den första sekunden av utandningen. Personer med KOL eller astma har en långsammare utandningshastighet.

Undersökningar med spirometer sätter krav på patientens samarbetsvilja, förmåga att förstå instruktioner samt på läkarens kunnighet i undersökningstekniken, då faktorer som blåsteknik och kroppsposition påverkar testvärdet. Spirometertest kan därför inte utföras på yngre barn, personer som inte kan ta emot instruktioner eller på personer som inte är vid fullt medvetande.

Den utställda Spirometern är försedd med EU-normskala. Utrustningen kallas för Mini-Wright Peak Flowmeter och är tillverkad av det engelska företaget Clement Clarke International Ltd.

 

 

 

 Månadens föremål juni: Hjärnes testamente

 

Juni
HJÄRNES TESTAMENTE

Månadens föremål är örttinkturen Hjärnes testamentes droppar och Hjärnes plåster. Tinkturen är en blandning av bland annat; saffran, lärksvamp, rabarberrot, myrra och aloe löst i brännvin eller konjak. Blandningen är döpt efter sin upphovsman, 1700-talsläkaren Kristian Hjärne.

Kristian Hjärne (1709-1794) var livmedikus hos drottning Ulrika Eleonora och gav 1739 ut boken Hus och Rese-Apotek där han beskrev hur olika läkemedel, många hans egna, skulle användas. Hjärnes läkemedel fick stor spridning och kunde även köpas utanför landets gränser.

Hjärnes testamentes droppar (kallades även Hjärnes ”beska kryddor” eller ”livskryddor”) ansågs vara ett universalmedel eller ett livselixir som kunde användas mot ett stort urval krämpor. Blandningen ansågs till och med kunna förlänga livet. Sammansättningen liknar de örtblandningar som fortfarande idag säljs som naturläkemedel. Alkoholhaltiga drycker som går under typnamnet ”bitter” har många gånger ett ursprung som medel mot olika sjukdomar och krämpor.

Hjärne var också upphovsman till Hjärnes plåster, som bland annat användes vid infekterade sår och reumatiska svullnader. Plåstret bestod av blyoxid, vit tvål, olivolja, och venetiansk terpentin utbrett på en bit läder. Hjärnes plåster fanns så sent som 1925 med i den svenska farmakopén, det vill säga den officiella skriften i Sverige om tillverkning och utformning av läkemedel.

Flaskan med Hjärnes testamentes droppar salufördes av Apoteket Strutsen i Göteborg troligen på 1950-talet. Hjärnes plåster-blandning kommer från Apoteket Kronan i Mellerud, och är troligen från 1930-talet.

 

 

 

 Månadens föremål maj 2014: Spottflaska

Spottflaskan är designad så att det upphostade slemmet spottas ned i den övre delen av flaskan. Tratten i flaskan hindrar att vätskan rinner ut genom locket. Behållaren kan sedan tömmas genom att skruvkorken i botten öppnas.

 

Maj
SPOTTFLASKA FÖR TUBERKULOSDRABBADE

Månadens föremål är en spottflaska från tidigt 1900-tal. Flaskan är designad för att de bakteriefyllda och smittsamma upphostningarna från den tuberkulossjuka skulle isoleras och därigenom minska smittorisken.

Även om ett vaccin (BCG-vaccinet) togs fram 1921 hjälpte det inte den stora del av befolkningen som redan var drabbad av sjukdomen. Tuberkulos var speciellt utbredd bland de fattiga och trångbodda. Satsningar på speciella centraler för utdelning av information och läkemedel (så kallade dispensärer), sanatorier och förbättring av levnadsstandarden, framförallt bostäderna, fick sjukdomen att gå tillbaka.

När den första verksamma antibiotikan PAS (och strax därefter streptomycin) introducerades på 1940-talet var sjukdomen redan på tillbakagång. I Sverige kunde man sedan nära nog utrota tuberkulosen genom att effektivt diagnostisera sjukdomen med hjälp av skärmbildsundersökningar, behandling med antibiotika samt genom att införa ett storskaligt vaccinationsprogram.

Idag är tuberkulos åter ett stort problem i stora delar av världen. Med runt 1,4 miljoner dödsfall per år är det den smittsamma sjukdom som orsakar flest dödsfall. I Sverige insjuknar flera hundra personer varje år, några i en antibiotikaresistent form. Sett över hela världen finns idag cirka 630 000 fall av multiresistent tuberkulos.

 

 

 

 

 

 Månadens föremål april: Pacemaker

Utvecklingen av pacemakern gjorde att den ändrade form och kraftigt krympte i storlek. Talande är att den första implanterade pacemakern fick namnet ”Pucken” efter sin form och storlek. Dagens varianter är inte större än en femkrona och väger runt 14 gram.

 

April
PACEMAKER

Månadens föremål är en svensk uppfinning: den implanterbara pacemakern. Under 1950-talet utvecklades pacemakern. Först enbart för behandling av långsam hjärtrytm, senare även för att hindra förmaksflimmer och för att få hjärtats eget elektriska system att fungera. 

Moderna pacemaker innebär också en övervakning och dokumentation av hjärtats aktiviteter, samt styrning vid minsta avvikelse i hjärtrytmen. 

Den första inopererade pacemakern togs fram 1958 av den svenske uppfinnaren Rune Elmqvist. Patienten,

Arne Larsson, fick under sin livstid 26 olika pacemakrar inopererade och levde fram till 86 års ålder. 

Tidiga externa varianter av pacemakers kunde vara kopplade direkt till väggkontakten eller stora otympliga batterier och fästes utanpå kroppen. En annan utveckling gällde chockbehandling av förmaksflimmer. Under den tidiga utvecklingen av dessa innebar det, bland annat, att patienten själv tvingades aktiverade elchocker av hjärtat när de var vid medvetande, något som orsakade en hel del obehag för patienten och även kunde orsaka kortare medvetslöshet.

 

 

 

 Månadens föremål mars

 

Mars
LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING

Månadens föremål är ett urval av läkemedel, både handgjorda och framställda industriellt (det vill säga i fabriker särskilt anpassade för att tillverka läkemedel).

Industriell framställning av läkemedel tog sin början under 1900-talets första hälft. Så sent som under 1940-talet tillverkades fortfarande en stor del av läkemedlen på enskilda apotek efter läkarens recept. Varje apotek hade utrustning för att tillverka läkemedel, i bland annat pillerform. Ofta framställdes också själva preparaten på plats genom exempelvis destillation av växtdelar.

Den ökade tillgången på nya läkemedel under andra hälften av 1900-talet ledde till större krav på innehållskontroll, tillförlitlighet och övervakning, samtidigt gjorde tekniska framsteg det möjligt att massproducera mediciner på ett säkert och kontrollerat sätt.

Utvecklingen av dagens läkemedel kan i vissa fall gå oerhört fort, då små förbättringar av läkemedel för allvarliga sjukdomar (exempelvis cancer) kan innebära både en förlängning av livet och ett bättre sjukdomsförlopp.

I utställningen finns förpackningar av moderna cancermediciner framställda industriellt och handgjorda piller i form av digitalispiller (hjärtmedicin) från Apotek Kronan, Ullared.

 

 

 

 Månadens föremål februari

 

Februari
DEBILTERMOMETER

Månadens föremål är en debiltermometer för övervakning av kroppstemperatur hos spädbarn eller för tidigt födda barn som drabbats av ”medfödd svaghet”. Risken för spädbarnsdöd var extra stor för dessa barn.

Åkomman kallades Debilitas congenita (medfödd svaghet). Den berodde enligt läkarvetenskapens uppfattning på att modern under graviditeten exempelvis haft diabetes eller till och med en ”slumrande sjukdomsdisposition” för diabetes, det vill säga att sjukdomen skulle bryta ut först senare i moderns liv.

Vid plötslig död dokumenterades detta i patientjournaler som ”Debil. congen.”. Begreppet fanns kvar så sent som på 1950–60-talet.

Debiltermometern har använts vid Göteborgs gamla barnsjukhus kring 1950. 

Termometern innehåller kvicksilver, en tungmetall som av miljö- och hälsoskäl började fasas ut 1998. Kvicksilvertermometrar som kasseras ska därför behandlas som miljöfarligt avfall, det vill säga lämnas till ett apotek eller en miljöstation.

 

 

 

 Månadens föremål januari

 

Januari
LABORATORIEPROV FÖRR OCH NU

Månadens föremål visar en del av den analysutrustning som en distriktssköterska kring 1950 var van att arbeta med.

Sjuksköterskornas utbildning under 1950-talet innefattade en rad behandlings-, undersöknings- och laboratoriemetoder. Urinprov analyserades exempelvis efter äggvitehalten (Hellers prov, Almens prov, Esbachs prov) analysmetoderna innefattade bruket av en rad mycket hälsovådliga kemikalier, både frätande och starkt giftiga. Blodprov kunde analyseras efter färgen i serumet (enligt Meulengrachts icterusindex med hjälp av en enkel kolorimeter).

Laboratorieverksamhet på sjukhus och vårdcentraler är en relativ ny företeelse, men utvecklingen har gått snabbt. Vid förra sekelskiftet fick hela undersökningsutrustningen plats på ett litet bord medan dagens analytiska arbete bedrivs i en nästan oöverblickbar stor skala, ofta med flera specialistlaboratorier för exempelvis analytisk kemi eller bakteriologi.

 

 

 

 Månadens föremål december

 

December
GRYTINSATS FÖR KOKNING AV LUTFISK

Månadens föremål är en praktisk grytinsats för kokning av lutfisk som kom till användning i köket på Holtermanska Sjukhuset i Göteborg under 1900-talets första hälft.

Lutfisk har använts som festmat i Sverige i mer än 500 år. Den ansågs vara en fettsnål mat under fastan. Idag vet vi att den också innehåller hälsosamma vitaminer och mineralsalter. På 1700-talet började man luta fisken långa. Uppfinningsrikedom var stor när det gäller själva tillagningen. Idag använder vi oss av flera traditionella recept beroende på var i Sverige vi bor. Numera äter vi lutfisk huvudsakligen till jul, förr i tiden var det en klassisk festmat under bröllopsfiranden, begravningar eller vid andra högtider.

På Anna-dagen, den nionde december läggs lutfisken i blöt för att lutas med soda och kalk. Då blir den klar för sköljning och tillagning lagom till julfirandet.

 

 

 

             Våg

 

November
ENARMSVÅG - enligt Westphal

Westphals våg är en analog enarmsvåg för bestämning av vikt respektive densitet av vätskor. Grundprincipen baseras på två fysikaliska lagar, Arkimedes lyft- och hävstångsprincip. Lyftprincipen innebär att en kropp som nedsänks i vätska påverkas av en lyftkraft som är lika stor som den undanträngda vätskans tyngd. Hävstången använder mekanikens gyllene regel: "Det man vinner i kraft förlorar man i väg". På en enarmad hävstång finns den påverkande och den resulterande kraften på samma sida om vridningspunkten.

Vågen konstruerades av fysikern Wilhelm Heinrich Westphal (1882-1978) i början av 1900-talet. Den tillhörde fram till 1970-talet standardutrustningen i apotekslaboratorier och användes regelbundet. Moderna efterföljare är digitala precisionsvågar. Den här vågen är ett av de tidiga exemplaren, något man kan se på dess tidstypiska utförande i guldlackerad mässing med tillhörande förvaringsbox av ädelträ. Vågen skänktes till museet 2013.

 

 

 

 ampullbrytare bryt

ampullbrytare
 

Oktober
AMPULLBRYTARE

Ampullbrytare från 1950-talet, patenterad av kemikalie- och läkemedelskoncernen Merck i Darmstadt, Tyskland. Den kan fällas ihop för att få plats i en läkarväska. En ampull är en liten avlång glasbehållare med tillsmält hals, för kemiskt rena preparat, speciellt insprutningsvätskor, som skall bevaras sterila. För att öppna en ampull används i regel en liten såg. Då detta kunde medföra olyckor med glassplitter utvecklades andra typer av öppnare. Dagens ampullöppnare består av skyddskåpor i plast för att bryta av ampullspetsen på ett säkert och smidigt sätt. 

 

 

 

 Timglas

 

September
TIMGLAS

Detta timglas kommer från Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg och är tillverkat på kontinenten i början av 1900-talet. Timglas (även kallade sandur) var förr populära bland barnmorskor och användes för att räkna moderns och fostrets hjärtslag under en viss tid. Noggrannheten var dock starkt begränsad. Timglaset består av två glasrör som smälts samman.

 

 

 

 Massageapparat

Behandling mot migrän

 

Augusti
MASSAGEAPPARAT "AUTO-VIBRATOR"
Enligt Dr. J. C. Johansen

Mekaniska massageapparater har funnits sedan mitten av 1800-talet. Med hjälp av rytmiska vibrationer hoppades man kunna bota en rad olika åkommor, exempelvis även migrän (se illustration ur instruktionsboken från 1907).

Numera används vibrationsmassage främst vid nackvärk och muskelspänningar och är flitigt förekommande inom alternativmedicin, som reflexzonterapi, reflexologi och shiatsu-massage. Dagens massageapparater är batteridrivna och utrustade med gummiklädda stavar, dynor eller selar som är skonsamma för hud, muskler och leder.

 

 

 

 Skärmaskin för fjäderpennor

 

Illustration

 

Juli
SKÄRMASKIN FÖR FJÄDERPENNOR

De första bläckpennorna gjordes av gåsfjädrar, som tillskars efter blötläggning och härdning och sedan doppades i bläck medan man skrev. 1809 patenterade Joseph Bramah (1748-1814) en liten skärmaskin för fjäderpennor. Den här skär-maskinen har tillverkats av L. Mathieu i Paris och användes flitigt av en privatläkare i Göteborg under 1800-talets första hälft. Maskinen består av ett stansverktyg av härdat stål och mässing med ett skaft av ebenholts samt en kniv för finputsning. Fjäderpennan har använts som skrivdon sedan 300-talet men ersattes i mitten av 1800-talet av stålpennan som i sin tur ersattes under 1930-talet av reservoarpennan och senare under 1950-talet av kulspetspennan.

 

 

Illustrationen är en kopia ur boken "Att skära och hålla en fjäderpenna" ur: Johann Stäps: Självlärd kanslimässig skrivkonst. Leipzig 1784.

 

 

 

 Månadens föremål: Retort

Månadens föremål: Retort
Bild 1

Månadens föremål: Retort
Bild 2

 

Juni
RETORT

En retort, från latinets vas retortum (bakåtvridet kärl), är traditionellt en enkel destilleringsapparat av glas, keramik eller metall i varierande storlek. Den vätska som skulle destilleras placerades i kolven som i sin tur värmdes på underifrån. Den del av vätskan som förångades snabbast rörde sig upp till halsen och kondenserades på dess svala insida. Eftersom halsen är nedåtböjd rinner kondensatet inte tillbaka till kolven utan ut genom mynningen där den kan samlas upp.

Retort förknippas idag med gamla apotek (t.ex. parfymtillverkning) och alkemistkammare där den flitigt användes för destillation av eteriska oljor respektive hemliga försök att framställa guld.

Kärlet har anor från medeltiden. Museets glasretorter användes i början av förra seklet för analyser på Sahlgrenska Sjukhusets laboratorium. Inom industrin används fortfarande destilleringsapparater vid framställning av kemiska produkter, dock då i betydligt mer komplicerade former än retorten.

Bild 1: I reproduktionen av målningen Laboratorio d’alchimia av Giovanni Stradano (Jan Van der Straat) från 1570, ser vi ett större antal retorter och hur de kom till användning. Originalmålningen återfinns idag på Palazzo della Signoria i italienska Florens.

Bild 2: Illustrationen är hämtad från boken Das buch zu distillieren av Hironymus Brunschwig, Strassburg 1505.

 

 

 

 Elektromagnetiskt mörkrumsur

 

 Maj

För några månader sedan hittade vi en mystisk apparat i magasinet. När man ansluter den till elnätet och sätter igång den så rör sig visaren, långsamt, långsamt. Helt plötsligt låter den ploink och en knapp skjuts ut, lite senare ploink igen och ytterligare en knapp skjuts ut. Och så håller den på. Efter kontakter med Philips-museet i Eindhoven i Holland som sedan ledde vidare tillbaka till Göteborg och en nittioårig röntgeningenjör som arbetat på Sahlgrenska sjukhuset, så vet vi nu vad det är.

ELEKTROMEKANISKT MÖRKRUMSUR
Detta mörkrumsur utvecklades av Björn Selldén och Erik Lövgren för Philips i början av 1950-talet i Göteborg och användes vid manuell framkallning av röntgenfilm fram tills dess att automatiska framkallningsmaskiner slog igenom. Efter att filmen exponerats lades den i en tank med framkallningsvätska. Efter ett kort stoppbad av vatten och ättiksyra lades filmen i fixernatron (natriumtiosulfat löst i vatten). Efter det sköljdes filmen i ett vattenbad och hängdes upp till tork. Ofta anställdes synskadade för att utföra arbetet. Utrustningen användes på många av landets sjukhus men har idag fallit i glömska.

 

 

 

 InhalationsapparatInhalationsapparat användning

 

 

April
INHALATIONSAPPARAT

Denna inhalationsapparat av grönmålad bleck ska ha använts av doktor Westring i början av 1800-talet. Vatten innehållande eteriska oljor värmdes i plåtkärlet och ångorna steg upp genom röret och in i patientens andningsvägar. Att ge läkemedel genom inandningsluften är idag en vanlig behandlingsform och det finns många olika sorters metoder att göra detta, som pulverinhalatorer, inhalationsaerosoler och nebulisatorer.

 

 

 

Brännvin och salt

 

Mars
BRÄNNVIN OCH SALT

Ett återkommande fenomen i medicinhistorien är universalläkemedlet, ett ämne eller en behandling som påstås bota de mest disparata krämpor och sjukdomar och vars förträfflighet predikas av starkt engagerade anhängare. Ett av de mer udda exemplen är blandningen av brännvin (brandy) och salt som enligt köpmannen William Lee var effektivt mot bl.a. frossa, värk, gikt, reumatism, lungsot, lunginflammation, astma, hjärninflammation, yrsel, slaganfall, ögoninflammation, dövhet, gulsot, gallsten och mycket, mycket mer. Boken är en faksimilutgåva från 1962 av originalet från 1848.

   

 

Månadens föremål februari: Schiötz tonometer

 

Februari
SCHIÖTZ TONOMETER

En tonometer (av grekiskans tonos "spänning") mäter spänning eller tryck och används ofta av optiker för att bestämma vätsketrycket inne i ögat. Den norske oftalmologen Hjalmar Schiötz uppfann 1905 denna tonometer som placerades direkt på hornhinnan, vilket var smärtsamt och krävde bedövning. Numera görs mätningen smärtfritt med en lätt luftpuff, som sedan läses av elektroniskt.

Tonometerns funktion här arrangerat med hjälp av ett porslinsöga.

   

 

Månadens föremål januari  

Januari
SYSTER MAJAS BRÖSTPUMP

Modersmjölk innehåller många ämnen som är bra för det nyfödda barnet. Det uppstår dock lätt problem med amningen. Ett vanligt hjälpmedel vid amningsbesvär är en bröstpump. Den här bröstpumpen konstruerades av innovatören Einar Egnell. Den testades under andra världskriget på Södersjukhuset i samarbete med sköterskan Maja Kindberg, därav namnet "Syster Majas Bröstpump".
   

 

Månadens föremål december: Neurosedynask  

December
NEUROSEDYN

"Mellan 1960 och 1963 drabbade neurosedynkatastrofen Sverige. Läkemedlet Neurosedyn var sedan 1959 lättillgängligt och marknadsfört som effektivt mot bland annat ångest oro, magbesvär och stresshuvudvärk. Larmet om dess fosterskadande effekt kom i slutet av 1961, men skadan var redan skedd: över etthundra barn föddes i Sverige med missbildningar orsakade av Neurosedyn."

Ur Rikskuratorn, en bok av Inga-Maj Juhlin som hösten 1962 utsågs till rikskurator för de drabbade.

 

 

 

   

 

Månadnes föremål november: Informationstavla  

November
INFORMATIONSTAVLA

Museet har en stor samling av skyltar och tavlor där det mer eller mindre artigt informeras om gällande regler. "Arga lappar" är inget nytt fenomen. Under alla tider har man med skriftliga förmaningar försökt få personal och besökare att ändra beteende. Förr i tiden kunde det gälla folk som spottade på golvet, nu för tiden kan det gälla handdukspapper som kastas i toaletten. Just den här informationstavlan från 1953 upplyser sjukhuspersonalen om konsekvenserna av att äta av patienternas mat.

 

 

 

Månadens föremål oktober: Tavla föreställande Jesu omskärelse  

Oktober
"OMSKÄRELSEN"

Denna tavla, som föreställer Jesu omskärelse, hängde på läkarvåningen i adminstrationsbyggnaden på Sahlgrenska Sjukhuset på 1950-talet. Bilden är en reproduktion av en etsning från 1760-talet av den italienske konstnären Francesco Bartolozzi efter en målning av Guercino från 1646. Omskärelse som fenomen har en mycket lång religiös och kulturell historia. Kvinnlig omskärelse är förbjudet i Sverige men manlig omskärelse är tillåten. Ingreppet får dock bara utföras med smärtlindring och av utbildad personal.

 

   

Månadens föremål september 2012: Kryptoskop

Månadnes föremål september 2012: Kryptoskop

 

September
KRYPTOSKOP
Tidigt 1900-tal

Kryptoskopet (från grekiskans ”att se det gömda”) användes under tidigt 1900-tal. Tack vare kryptoskopet kunde man direkt, och utan att helt släcka ned, studera de inre delarna av patienten. På den svarta lådans undersida var en tunn pappskiva monterad på en öppning. Pappskivans inåtvända sida var bestruken med bariumplatinacyanur, ett ämne som fluorescerar i kontakt med röntgenstrålar. Genom en vinkelspegel projicerades bilden mot betraktaren. Ett röntgat benbrott kunde med denna enkla anordning diagnostiseras och behandlas vid samma tillfälle. Mot mitten av 1900-talet kom tekniken ur bruk eftersom metoden ansågs vara allt för ohälsosam på grund av den höga sekundärstrålningen.

 

   
Inramad tavla “The Florence Nightingale Pledge”  

Augusti
NIGHTINGALE-EDEN

Inramad tavla från Swedish Hospital Training School. “The Florence Nightingale Pledge”, döpt efter den moderna sjuksköterskeutbildningens moder, författades 1893 av en kommitté under ledning av Lystra E. Gretter vid Harper Hospital i Detroit. Den är inspirerad av läkarnas hippokratiska ed. Nightingale-eden läses än idag ofta vid examinering av sjuksköterskor i USA och under National Nurses Week som avslutas 12 maj på Florence Nightingales födelsedag.

 

     

   Cigarrställ

 

 

Juli
CIGARRSTÄLL

Gåva från apotekare Tuvesson på Sahlgrenska sjukhuset 1963. Rökning var vanligt förekommande på sjukhusen förr i tiden. Mot slutet av 1900-talet, när de hälsofarliga effekterna av rökning blev allt mer uppenbara, så förbjöds dock rökning i allt större utsträckning. Idag är rökning helt förbjuden i och omkring sjukhusets fastigheter, bortsett från ett mindre antal rökkurer utomhus. Personalen får inte röka på arbetstid eller i arbetskläder och erbjuds också kostnadsfri tobaksavvänjning.

 

 

 

Månadens föremål: Nyckel till Holmstedts vedkällare  

Juni
NYCKEL TILL HOLMSTEDTS VEDKÄLLARE

Denna nyckel gick enligt uppgift till "Holmstedts vedkällare". Förr i tiden var det vanligt att personalen bodde på sjukhusområdet. De hade rätt att hämta ved ur vedkällaren för eget bruk. Vedkällaren låg i tuberkulosavdelningen på Sahlgrenska Sjukhuset, där tuberkulossjuka vårdades mellan 1910 och 1929. Huset finns kvar än idag och ligger på Gröna stråket 12. Vem "Holmstedt" var har inte kunnat klarläggas. Eventuellt var det handelsmannen J.G. Holmstedt som avsågs.

 

   
Månadens föremål maj 2012  

Maj
MJÖLDRYGAKVARN

Mjöldryga är en giftig svamp som troligen använts ända sedan antiken. I äldre tider kunde den användas för att framkalla aborter. När den såldes på apotek maldes den på grund av sin giftighet i en särskild kvarn, ofta en vanlig kaffekvarn. Mjöldryga innehåller ett flertal alkaloider, bl.a. ergotamin som idag används vid behandling av migrän.

 

   
Månadens föremål april  

April
INFORMATIONSBROSCHYR
1959

Det stora Centralkomplexet som dominerar Sahlgrenska Sjukhuset började byggas 1952 och invigdes 18 september 1959 av kungaparet. Denna broschyr togs fram för att beskriva projektet. Bygget hade kostat för tiden enorma 75 miljoner kronor, "massor av pengar" som man skriver, och man var angelägen om att visa vad man fått för priset. Längst bak finns en utvikbar karta med detaljerad information om de olika våningarna.

 

   
Månadens föremål mars 2012: Nässköljare i plast  

Mars
NÄSSKÖLJARE

Nässköljare i plast, producerad i Sverige efter traditionell indisk modell. Nässköljningar har förekommit länge i medicinhistorien, särskilt inom österländsk alternativmedicin med rötter i det gamla Indien, som Ayurveda. Kroppstempererat vatten med en saltnivå på 0,9% hälls i ena näsborren och rinner genom ansiktets håligheter över till den andra näsborren och tar med sig slem och partiklar på vägen ut. Nässköljning kan lindra problem vid förkylningar och allergier och har inga kända biverkningar, så länge man använder steriliserat vatten, vanligt salt utan tillsatser och inte sköljer för ofta.

 

   
Månadens föremål februari  

Februari
RADIUMEMANATOR
Aktiveringselement System Landin, tidigt 1900-tal.

I början av 1900-talet ansågs radioaktivitet allmänt hälsobringande. Denna apparat för hemmet tillverkar radioaktivt vatten att dricka. I flaskan hänger en behållare, lik en thésil, där det radioaktiva ämnet placerades. Apparaten skulle sedan enligt etiketten inom 24 timmar aktivera vattnet i flaskan till en styrka av ”50.000 radioaktiva enheter”.

Den svenske kemisten John Landin (1861-1920) hade patent på apparaten och grundade Bolaget Radiumemanation som saluförde apparaterna.

En kontroll har nyligen genomförts av apparaten som idag är helt fri från radioaktiva ämnen och således helt ofarlig.

 

   
Månadens föremål januari  

Januari
HÖJDFLYGNING MOT KIKHOSTA

I vårt arkiv finns flera blå pärmar med den fantasieggande texten ”Höjdflygning mot kikhosta” präglat i silver. Det är anteckningar från de berömda kikhosteflygningarna som utfördes av den göteborgske aviatören och industrimagnaten Gösta Fraenckel (även känd som ”Det Flygande Skägget”) i mitten av 1900-talet. Medicinhistoriska Museet har tagit fram en utställning om Fraenckel och flygningarna i samarbete med Aeroseum, som finns till beskådande i den gamla flyghangaren under 2012.

 

   
Månadens föremål december  

December
FOTOGRAFI
1930-talet

Fotografiet visar syster Birgit som står och tänder ett ljus, kanske är det första advent.

Det här fotot är ett av många i våra samlingar som vi har skannat av och numera har i digital form tack vare ett årligt bidrag från Kamratförbundet Sahlgrensringen.

Med den stämningsfulla bilden önskar vi er alla en härlig december och juletid!

 

   
Månadens föremål november: Sphygmograph  

November
SPHYGMOGRAPH
Pulsmätare, enligt Robert Ellis Dudgeon (1820-1904). Omkring 1800-talets slut.

Apparaten ska vila mot insidan av handleden. De svarta remmarna ser till att den hålls på plats. Ett sotat papper, här ersatt med en blå pappersremsa, läggs mot rullen. Rullen drivs av ett urverk och den tunna ”skrivararmen” ristar in en graf på pappret som visar pulsslagen. Spännet saknas och en del detaljer skiljer sig från Dudgeons originalmodell.

I locket på apparatens ask står det Linderoth Kongl. Hofurmakare. Kanske är apparaten tillverkad av en av de tidiga kvinnliga urmakarna, Betty Linderoth (1822-1900) som var hovurmakare åt Oscar II.

Att känna på pulsen är något man gör både inom vården och till exempel om man idrottar. I stressiga tider som vid julklappshandel kan pulsen öka och då kan det vara bra att varva ner en stund.

För mer läsning: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/
pmc/articles/PMC1082400/pdf/medhist00
100-0107.pdf

 

   
Månadens föremål oktober  

Oktober
VÄNSTER UNDERKÄKE
Modell troligtvis från 1920-talet. Okänd tillverkare.

Tänder och delar av käken är löstagbara och gör nerver och rötter synliga. Tänderna markerade med nummer 12 är starkt angripna av karies. Den urtagna kindtanden visar hur tandens insida ser ut med pulpan som går ner i roten. I pulpan finns nerver och blodkärl. Där en del av käkbenet lyfts loss kan man se en ny tand på väg under den gamla.

Modellen är ovanligt stor med sina dryga 40 cm.

     
Månadens föremål September  

September
STÖLDGODS
Diverse ortopediska instrument och verktyg.

Gåva från kriminalpolisen 1995. Enligt gåvohandlingarna är det föremål beslagtagna från brottslingar. Bland föremålen ses retraktorer som används vid bukoperationer, en märgspik för behandling av benbrott, spatlar, suturnålar, en trepanborr, en höftledsfräs och en höftprotes. Flera av föremålen är märkta Ort Op, alltså stulna från en Ortopedisk operationsavdelning.

Polisen lämnade inga upplysningar om i vilket sammanhang föremålen beslagtagits. Vem som stulit dem och i vilket syfte vet vi inte.

 

   
intensiometer  

Augusti
INTENSIMETER
Enligt Robert Fürstenau, 1920-tal.

Under strålbehandlingens tidiga år runt i början av förra seklet hade man svårt att ställa in rätt dosmängd. Många röntgenläkare provade strålstyrkan på sina egna händer, vilket kunde leda till svåra skador. Fürstenaus intensimeter var en av de första apparater som ersatte läkarens hud som mätinstrument. Den mätte mängden joniserad strålning med hjälp av en selencell. Mätfelen var dock stora och efterhand ersattes Fürstenaus intesimeter av mer exakta mätinstrument.

 

   
giktringar  

Juli
GIKTRINGAR
P O Hellsunds patenterade giktringar.

Ringarna ansågs bota gikt och värk i fingrarnas leder. Just denna låda kommer från urmakaren N E Jönsson i Genarp. I ett brev från 1932 skickar Hellsund själv ett brev till Jönsson med frågan om han är intresserad av att bli återförsäljare av ringarna. I ett intyg senare samma år kan man se att 30 ringar till ett värde av 72 kronor skickats till Jönsson. I annonserna som publicerades i lokalpress vittnar bärare om god effekt. Bland annat en sjökapten i Karlshamn vid namn C A Nilsson som har haft stor hjälp av ringarna.

 

   
 

Juni
FRENZELS GLASÖGON
Frenzel-brillor som de också kallas presenterades 1925 av Hermann Frenzel (1895-1967).

Glasögonen gör det möjligt att se ögats ofrivilliga rörelser, nystagmus. Nystagmus, eller ögondarrning kan orsakas av många saker. Den kan vara medfödd, bero på någon skada eller förändring i kroppen. Men den uppstår också om man är berusad, när man tittar på landskapet man passerar med ett tåg eller om man blivit yr av att snurra runt på en stol.

De två sladdarna kopplas till ett batteri och små lampor belyser ögonen så att undersökaren tydligt kan se rörelserna. Glasögonen används fortfarande idag.

Här ser vi en kille få exemplifiera nystagmus med hjälp av Frenzels brillor vid en kurs i fysiologi i München: http://www.youtube.com/watch?v=ZQvhIhPejUQ

 

   
Månadens föremål Maj  

Maj
ELBEHANDLINGSAPPRAT
Av märket Haider, Tyskland. Tidigt 1900-tal.

Utrustning för elektroterapi. Glaskolvarna monteras i ett handstycke som kopplas till strömkällan. Kolven, vakuumapplikatorn, avger då elektricitet med låg strömstyrka och hög frekvens och spänning. Behandlingen beskrevs som allmänt hälsobringande, den krattliknande kolven skulle stimulera hårbotten för att motverka mjäll. Andra effekter som utlovades var till exempel lugnande av nerver, bättre sömn och ökad syrehalt i blodet.

 

   
Reskontra Lillhagens sjukhus  

April
Reskontra för Lillhagens sjukhus

Bok över inköp som gjordes till Lillhagens sjukhus från 1932 och in i början av 1940-talet.

 

Innehållet visar vilken omfattande verksamhet sjukhuset var. Här redovisas inköp av stora kvantiteter som den 23 mars 1936 då man införskaffade 10 kilo raktvål, den 14 maj 1938 då man beställde 300 stycken tandborstar eller den 28 juli 1936 då inköpet av 8000 rullar toalettpapper gjordes. Men även mindre mängder som den 3 juli 1940 då det köptes ett par manstofflor. I reskontran finns också inköp av mat, byggmateriel, kläder, medicinska tjänster och kirurgiska instrument nedtecknade.

   

 

Gipssax  

Mars
Gipssax
Enligt Max Stille.

Redan för mer än hundra år sedan såg gipssaxarna ut på det här viset. Och de som har besökt en ortopedklinik under vinterns halka kan vittna om att de ser likadana ut än i dag.

Själva konstruktionen har sitt ursprung i en trepanationstång. 1896 utvecklade Max Stille en tång som kunde användas för att klippa i det hårda skallbenet. Tången gjordes på beställning av kirurgen Karl Peter Dahlgren som efterlyste ett instrument som var mer skonsam än sågen vid öppning av skallbenet. Den kraftiga saxen visade sig också bra lämpad för att klippa i gips och med några mindre förändringar kunde den marknadsföras som en gipssax av företaget AB Stille Werner.

 

   
Månadens föremål Februari  

Februari
Violrot

Två bitplattor av violrot.
Såldes förr på apoteken då de ansågs bra att tugga på vid tandsprickningsåldern. Lägg märke till de borrade hålen som gjorde det möjligt att fästa roten i ett snöre.

Violroten, rhizoma iridis, är rotdelar till den florentinska Irisen. Den torkade roten doftar viol och har därifrån fått sitt namn. På grund av doften används den idag vid tillverkning av parfymer.

 

   
Månadens föremål januari  

Januari
Liniment
Tidigt 1900-tal.

Dr Sloan’s liniment används och säljs än i dag. Amerikanen Earl Sloan (1848-1923) marknadsförde och sålde linimentet, från början faderns hästliniment, som enligt annonserna fungerade lika bra på djur som på människor. Det verksamma medlet Capsaicin är en av de aktiva ingredienserna i chilipeppar och används i flertalet smärtlindrande salvor och krämer.

I slutet på 1960-talet uppmärksammades linimentet i Mosevisionen på Mosebacke monarki. Se bifogat klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=MevdG_8knS0

 

   
Månadens föremål december  

December
Luciakläder
1950-tal

Lucialinnet, kronan, glittret och sidenskärpet har under många år legat i en kartong i museets magasin och väntat på att få komma fram till ännu ett julfirande. På lådans lock fanns en handskriven skylt där äldre tiders traditioner kring lucia på Sahlgrenska sjukhuset beskrivs.

”Man ”lussade” för läkare boende på sjukhuset – även åkte man ut till läkare som bodde ute i staden (det gällde väl att diskret anmäla sig dagen innan så att det var ”ordning på torpet” i arla morgonstunden) – vidare för avdelningssköterskan och så sist men viktigast för patienterna, som mycket uppskattade denna julförebådande underhållning med kaffe, katt, sång och söta ljuskroneklädda systrar.”

 

   
månadens föremål november  

November
Demonstrationslåda för tandläkare

Tillverkad av det tyska företaget Lehrmittelwerke Berlinische Verlagsanstalt. Tidigt 1900-tal. Tänderna i den konstgjorda käken går att ta ur och ersätta med olika proteser, broar och kronor. Det gav möjlighet till tandläkaren att visa både kollegor och patienter vilka olika lösningar som fanns att erbjuda.

 

I år är det 150 år sedan Svenska Tandläkarsällskapet bildades och nu i november hålls den odontologiska riksstämman, Swedental här i Göteborg.

 

   
 

Oktober
Neosalvarsan

Läkemedel som togs fram av Paul Ehrlich och Sahachiro Hata i Frankfurt, Tyskland. Salvarsan kommer från senlatinets salvo som betyder bota och arsenik. 1912 lanserades Neo-salvarsan.

Medicinen hade stor betydelse för behandlingen av sjukdomen syfilis. Syfilis är en könssjukdom som idag är ganska ovanlig, men som vid 1900-talets början var relativt utbredd. Den ansågs vara både lömsk och farlig då den är svår att upptäcka i ett tidigt stadium. Skammen att avslöja att man bar på sjukdomen ledde också till att många lät bli att berätta om det för sin partner. Obehandlad syfilis leder till allvarliga symtom som sår och svulster och förändringar i de inre organen som hjärtat och hjärnan. Idag botas syfilis med antibiotika.

   

 

 

September
Tamponadkanister

Behållare för rullar av steril bomull. Tidigt 1940-tal.

På ovansidan av behållaren finns en etikett som ger oss en tydlig datering:

”Tamponlåda. Denna låda + två liknande inköptes 1943 till Jubileumskliniken. Numera högst inaktuella. 1958.”

Behållaren togs tillvara av sjuksköterskan Ingeborg Kastman (1901-1995) som också har skrivit texten på etiketten. Redan på 1940-talet gjorde hon i ordning en utställning på vinden på Sahlgrenska sjukhuset, där man kunde se de föremål hon räddat från att slängas. När föremål blir inaktuella berättar de istället om vår historia och just denna behållare, om den snabba utvecklingen under 1900-talet.

   

 

 

Augusti
Spik

Spik för behandling av lårbensbrott, utvecklad av professor Sven Johansson (1880-1959).

På 1920-talet konstruerade den norsk-amerikanske kirurgen M N Smith Petersen (1886-1953) en trevingad spik för att fixera brott på lårbenshalsen. Tekniken var effektiv men innebar en stor operation och patienten blev ofta sängliggande en lång tid. Det avgörande problemet var att få spiken i rätt läge. 1932 presenterade Johansson en spik som har ett rör i mitten, vilket gör att man kan leda in spiken i rätt läge med hjälp av en trådborr. Ingreppet blev relativt enkelt och redan efter någon dag kunde patienten börja stödja på benet.

Spikarna som blev förlaga för de spikar som används än idag och uppmärksammades runt om i världen tillverkades på Axel Ericssons instrumentmakarfirma på Andra Långgatan här i Göteborg. Professor Johansson var en mycket omtyckt överläkare på Sahlgrenska sjukhuset och hans porträtt kan ses på museet.

 

   

 

 

Juli
Kaffekopp med fat
Rörstrand, 1953

Ur specialbeställd servis använd vid Statens sjuksköterskeskola i Göteborg. Med skolans emblem.

     

      

Juni
Stämplar

Schablonstämplar av gummi, omkring 1940. Munhåla, bröstkorg, ben och helfigur bakifrån.

Använda på Jubileumskliniken på Sahlgrenska sjukhuset.

 

   
 

Maj
Boken "Könslifvet och dess lagar" av Anton Nyström från 1904

Anton Nyström (1842-1931), läkare och folkbildare, engagerade sig för en friare sexaulsyn i samhället och mot kyrkliga dogmer. Nyström var bland de första som bedömde homosexualitet som biologiskt betingat och förespråkade också avkriminalisering. Hans böcker är fyllda med exempel ur verkliga livet som ger en intressant inblick i dolda sidor av dåtidens samhälle.

 

   
 

April
Elektriskt strykjärn från 1923

Det här strykjärnet har en speciell historia. Det var en present från mor till dotter på födelsedagen. Dottern var sjuksköterska på Sahlgrenska Sjukhuset och det gällde att ha noggrant strukna kläder när man rörde sig på avdelningarna. Det fanns ett strykjärn på tredje våningen, ovanför det gamla köket, med det värmdes på gasspis och var svårt att använda utan att kläderna blev brända.

uiqt|wB&ivvi5nz5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mivvi5nz5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wB{iptozmv{si5}vq%vmz{q|m|{{r}sp}{m|H%vozmoqwv5{m{iptozmv{si5}vq%vmz{q|m|{{r}sp}{m|H%vozmoqwv5{m