COAST

COAST- studien (COgnition, Adherence and Stigma in Schizophrenia) är en naturalistisk, prospektiv studie av adherence (läkemedelsföljsamhet) vid schizofreni och liknande psykossjukdomar. Speciellt fokus lades på adherence, läkemedelsattityd, kognition och stigma.

Studien genomfördes vid Psykiatri Psykos, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. COAST- studien var upplagd som ett doktorandprojekt och leddes av vårdenhetsöverläkare Cecilia Brain. Professor Margda Waern var huvudhandledare. Brain disputerade på avhandlingen i februari 2015.

Avhandlingen visar att 27 % av de undersökta patienterna inte tog sin medicin som ordinerat. Slutsatsen är att psykosvården måste öka sin kunskap om och prioritera insatser för att se till att patienterna tar sina mediciner så optimalt som möjligt. Psykosvården behöver också agera mera för att minska på stigmatiseringen och öka integreringen av personer med schizofreni i samhället.

Bakgrund

Schizofreni är en långvarig psykossjukdom där farmakologisk behandling utgör en hörnsten. Läkemedel är i princip alltid en nödvändig bas för att möjliggöra alla de vidare, viktiga psykosociala insatserna. Tillsammans ger dessa insatser förutsättningarna för att återfå en god livskvalitet och hälsa. Personer med schizofreni följer ofta inte ordinerad läkemedelsbehandling samtidigt som nedsatt adherence försämrar prognosen vid psykossjukdom. Ingen tidigare studie hade undersökt adherence vid schizofreni med både objektiva och subjektiva adherence-mått i en större grupp patienter under ett helt år.

Bristande läkemedelsföljsamhet berör inte bara personer med schizofreni utan är ett övergripande problem vid alla sjukdomsdiagnoser. 

Metod

Under 12 månader följdes 117 personer med diagnosen schizofreni och behandling inom psykosöppenvården avseende läkemedelsadherence.

Med kliniska intervjuer, symtom- och funktionsskattningar, likaväl som med kognitiva tester, undersöktes bland annat symtombörda, psykosocial funktion, biverkningar, kognition, stigma och attityder till läkemedel. Adherence till antipsykosläkemedel i tablettform monitorerades regelbundet med hjälp av elektroniska läkemedelsburkar (MEMS). Tabletterna räknades därutöver och prov på plasmakoncentration togs för att mäta läkemedelsmängd i blodet. Patienterna själva, psykiatriker, case managers och närstående uppskattade vidare i vilken grad de uppfattade att antipsykosläkemedlen tagits som ordinerat.

Patieternas närstående har även tillfrågats om sin upplevelse av stigma, attityder till läkemedel likaväl som upplevd närståendebörda.

Betydelse och resultat

I sjukvården kan det faktiska medicinintaget följas upp bättre till exempel genom att räkna pillren vid regelbundna återbesök. Blodplasmanivåmåttet behöver utvärderas i vidare studier. Samstämmigheten mellan blodplasmanivåerna och adherence mätt med MEMS var nämligen låg i den här studien. Ett av huvudfynden i denna studie var att patientens och dennes närståendes attityder till läkemedel, liksom den enskildes funktionsnivå, var de faktorer som bäst förutsade adherence. En bättre strukturerad information och en god allians mellan sjukvårdspersonal och patient kan ha förbättrande effekt på patienternas attityder till läkemedel.

Studien visar också att många personer med schizofreni upplever stigmatisering och diskriminering. Två av tre patienter rapporterade sådana erfarenheter i sociala sammanhang. Hälften av patienterna hade upplevt stigmatisering vid mötet med psykiatrisk sjukvårdspersonal.

Många patienter upplevde en känsla av att alltid behöva vara på sin vakt på grund av förväntad diskriminering. Denna mera dolda stigmatisering uppfattar patienterna som än tyngre och den leder till en dålig självkänsla. Många undviker sociala sammanhang och situationer i vardagen. Extra anmärkningsvärt är den diskriminering många upplever från vårdpersonal.

Mer än en tredjedel av patienterna i studien medgav att de känt sig stigmatiserade även när de sökt vård för kroppsliga symtom. Det är allvarligt, eftersom det ger personer med psykisk ohälsa sämre tillgång till somatisk sjukvård och behandling. Enligt Cecilia Brain bidrar det till att personer med psykisk sjukdom dör upp till 20 år tidigare än befolkningen i övrigt.

Även bland de närstående uppgav var femte att de undviker situationer som kunde vara stigmatiserande. Det minskar de närståendes och hela familjens livskvalitet och ökar den redan stora bördan av att ha en sjuk familjemedlem enligt Cecilia Brain.


Det finns mer information om COAST-studien på Göteborgs universitets hemsida. http://gpcc.gu.se/Forskning/forskningsprojekt/schizofrenicoast

Text: Oskar Brandt

uiqt|wBjqzoq||i5{iumj%yH%vozmoqwv5{muiqt|wBsi|izqvi5ittmzj%yH%vozmoqwv5{muiqt|wB{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{m{}{ivvi5sw%vikqkH%vozmoqwv5{muiqt|wBitjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m4itjmz|5itjmz|{{wvH%vozmoqwv5{m