Riskbruk, missbruk, beroende – att vara som folk är mest

– Var tionde person här i landet har ”problem” med alkohol – det är ett folkhälsoproblem. Få kan tänka sig midsommar eller jul utan alkohol, det hör till vår kultur. I andra länder använder man andra droger. Ju fler droger man har i ett samhälle desto fler blir beroende och missbrukare, säger Sven-Eric Alborn, biträdande verksamhetschef, Beroendevården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Konsumtion av droger innebär både fysiska och psykiska risker. Alkoholkulturen finns runt omkring oss, och många av oss använder alkohol. Det finns tydliga gränser för vad som är beroende och missbruk, men övergången mellan bruk och missbruk är successiv, säger Sven-Eric Alborn.

Beroende är inte bara det medicinska, fysiologiska beroendet, utan beroende har också psykologiska och sociala aspekter. Många människor är till exempel socialt och psykologiskt beroende av att dricka alkohol i festsammanhang. I just dessa sammanhang är det svårt att låta bli att dricka, fast man inte ser sig som beroende eller har utvecklat ett fysiologiskt beroende. På samma sätt kan man ha ett högt dagligt alkoholintag, som leder till toleransökning, utan att man för den skull varken ser sig som missbrukare eller som beroende.

Ju fler droger som blir lagliga desto fler kommer att användas, och droger ger skador.  Med hjälp av droger försätter vi oss i ”parentestillstånd”, där vi inte är riktigt ansvariga. Droger används av olika skäl, och leder till beroende om man använder tillräckligt mycket.

– Det förekommer ett moraliserande: ”Ska de som missbrukar ha samma rätt till vård som andra som inte missbrukar?” Är beroende en sjukdom eller en störning? En rad faktorer påverkar, till exempel om personen är riskbenägen eller försiktig. Men den allra viktigaste faktorn är att man kommer i kontakt med alkohol och droger.

– Medicinska, biologiska, psykologiska och sociala komponenter samvarierar hos dem som har tunga beroendeproblem. Har man varit utslagen handlar det om att byta liv för att komma ur beroendet. Det kan vara en lång och smärtsam process. Behandlingen måste anpassas till individens personliga och sociala förutsättningar och samverka med olika ”läkande krafter” i hans eller hennes levnadsmiljö.

Siffror om bruk av alkohol och droger i Sverige

• 6,5 miljoner lågriskkonsumenter av alkohol
• 1,5 miljoner med riskbeteende
• 700 000 med riskbruk eller missbruk
• 400 000 med alkoholberoende, varav 100 000 med svårt beroende
• 15 procent av männen och 5 procent av kvinnorna någon gång under livet alkoholberoende
• 385 000 barn i hushåll där åtminstone en vuxen har skadlig alkoholkonsumtion
• 12–14 år är debutålder för alkohol
• 15-åriga pojkar och flickor berusningsdricker lika ofta
• 7 000 per år dör av alkoholskador
• 30 000 använder narkotika regelbundet, av dem har 26 000 tungt missbruk
• 20 procent av alla 18-åringar har prövat narkotika, lika många flickor som pojkar, 3–4 procent fortsätter in i missbruk och beroende

Fakta om effekter av alkohol och droger

• Kvinnor tål alkohol sämre, de förlorar snabbare sin sociala förankring och döms hårdare.
• De som missbrukar narkotika dras snabbt in i kriminalitet och prostitution.
• Nästan alla droger ger psykiatriska symtom.
• Alkoholkonsumtion kan leda till depression och ångest.
• Lösningsmedel (thinner) ger snabbt hjärnskador, hjärnan är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern.
• De som börjar missbruka tidigt har ofta problem hemma, och de får också större sekundära skador.
• Kognitiva funktioner (minne, förståelse, informationsbearbetning med mera) påverkas på lång sikt – större risk om man är psykiskt skör.
• Drogerna manipulerar hjärnans belöningssystem på olika sätt – skapar behag eller stänger av obehag.
• Ju mer man missbrukat och desto svårare problem man fått av det, desto svårare är det att återgå till ett liv utan missbruk.

Narkotika som förekommer i Sverige

• Cannabis i form av marijuana och hasch
• Centralstimulerande medel som amfetamin och kokain
• GHB har spridit sig
• Opium i form av heroin och morfin
• Hallucinogener som LSD
• Bensodiazepiner som stesolid och sobril
• Anabola androgena steroider

Text: Ann Louise Leikin

 

uiqt|wB&uiqt|wB{iptozmv{si5}vq%vmz{q|m|{{r}sp}{m|H%vozmoqwv5{m{iptozmv{si5}vq%vmz{q|m|{{r}sp}{m|H%vozmoqwv5{m